För 7 år sen gav jag sonen en bok i julklapp som heter ”Nedkopplad” och är skriven av journalisten Susan Maushart, 2011. Vid en utrensning hittade jag boken och läste den själv nu i höstas.

Susan Maushart beslöt sig för att utföra ett experiment – ett halvår utan skärm hemma- datorer, mobiltelefoner och TV, med sina 3 tonårsbarn. Och det gick. Läxor på datorn fick göras i skolan eller hos kompisar. Barnens telefoner gick att ringa på och skicka SMS, men inget mer, dvs inga smartphones. Svårt i början men det blev till slut ett lyckat experiment. Roligt att läsa om och även att boken är fylld med citat från ”Walden”, skriven av Henry David Thoreau, som ofta citeras i FIRE-sammanhang.

Förvånansvärt mycket var sig likt, och den kändes oväntat modern med tanke på temat den behandlar och den snabba teknikutvecklingen vi har.

Många igenkänningsfaktorer också, som att barnen gör flera saker samtidigt – som läxorna, chattar med kompisar, kollar på film och lyssnar på musik och att det verkar funka. Det är väl som Susann Maushart skriver i boken att de är digitala infödingar, födda med internet på ett helt annat sätt än min generation. Typ vi som fortfarande tittar på TV när det faktiskt sänds på riktigt och inte bara på play i efterhand, eller bara tittar på Netflix eller andra streaming tjänster.

Tekniken blir allt mer integrerad i våra liv, och vi kommer att göra fantastiska framsteg, bara inom de närmaste 10-20 åren tror jag. Boken fick mig att fundera över mitt eget förhållningssätt till våra skärmar. Idag tar tekniken så stor plats i våra liv idag att vi knappt ens tänker på det i normala fall. Men det är viktigt att kunna slita sig från skärmen också.

Jag är glad över att barnen har intressen utanför tekniken om jag kan säga så; dottern spelar teater och rider, och jobbar dessutom extra i stallet. Sonen är engagerad i en förening och sitter i Sverigestyrelsen, vilket innebär mycket ideellt jobb, som ger värdefulla lärdomar.

Skärmtid

Jag vill ha helt skärm/mobilfria dagar, men det är svårt med tanke på hur mycket mer en telefon är idag än att vara just en telefon.

Därför är jag extra tacksam över att vi är rätt bra på att få till skärmfri familjetid. Jag älskar våra diskussioner om livet, hur dagen har varit, om politik, resediskussioner, nyheter i världen, eller det amerikanska valet. Det är en form av lyx för mig, att kunna ta mig tiden att sitta ner och bara vara i nuet, och fokusera på diskussionen utan att känna mig stressad.

Vi har aldrig haft begränsning på skärmtid, som många idag har för sina barn. Det är klart att vi har rykt ihop och haft våra dispyter om tidsanvändning, men det har varit mycket eget ansvar och det är också något som jag ändå tycker har fungerat. Hade de varit små idag hade jag kanske agerat annorlunda, men då var fortfarande Bolibompaspelet kul, snapchat fanns inte och nätbedrägerier var inte lika vanligt som idag.

För skärmtid gäller första och främst att se till sitt eget användande, hur många gånger kollar jag egentligen själv på telefonen varje dag? Tar jag upp telefonen så fort jag har tråkigt, är allt jag gör egentligen styrt av ett behov, eller är det ett tidsfördriv som mest stjäl tid från annat. Det är lätt hänt att en tänkt 5 minuters-titt istället blir 30 minuternas meningslöst scrollande.

Så styrs vi egentligen av telefonen eller styr vi den?
I boken gav författaren sin Iphone ett namn, Ines och döpte även sin dator till Della, och såg de som egna personligheter. Och med alla olika pushnotiser och ljud telefonerna idag ger ifrån sig, och det ständiga behovet av laddning blir det ju nästan så. De kräver ständig omskötsel för att fungera och får därigenom också vår uppmärksamhet.

En undersökning som Demoskop gjort på uppdrag av Telenor, visar dessutom att vår användning ökar varje år:

• De flesta svenskar anser att våra digitala skärmar är verktyg som förbättrar det sociala livet, men många tycker samtidigt att de använder sina mobiler för mycket. Undersökning visar på 3 timmar per dag.
• 22 procent anser att de själva använder sina mobiler för mycket och lika många anser att mobilen tar fokus från annat de borde göra.

De över 3 timmarna per dag blir närmare 12 år under en snittlivslängd. Det känns inte som uppmuntrande, men en stor del av den går åt till uppgifter som tidigare utfördes på andra sätt, som kontakt med familj och vänner och bankärenden.

Innehållet på våra telefoner är ju också designat på det sättet, att de ska vara smått beroende framkallande, hjärnan får hela tiden små kickar och belöningar.

Här tror jag att det är viktigt att skaffa sig egna förhållningsregler för att känna att man äger sin tid.

Dr Chatterjee föreslog nyligen några steg för att minska sin tech användning:                  

• Måndag: Stäng av notifikationer
• Tisdag: Avregistrera dig från mailutskick
• Onsdag: Ta bort e-mail från telefonen
• Torsdag: Lägg bort telefonerna vid måltiderna
• Fredag: Lägg undan telefoner, skärmar, 90 minuter före läggdags
• Lördag: Ha 2 timmars skärmfri tid
• Söndag: Ha en skärmfri dag  

Bra regler/ råd som jag redan använder flera av, men som jag kan bli bättre på.

Sociala Medier

Att göra om och anpassa sitt flöde i sociala medier, så att det boostar istället för att dämpa tror jag kan vara en nyckel. Själv faller jag i fällan att kolla Omninyheter 5-10 ggr/dag, vilket är helt onödigt! så mycket nytt hinner inte hända som jag måste ha koll på.  Dessutom är det inte många nyheter som boostar i dessa dagar, snarare tvärtom.

Precis som jag aktivt rensar i garderober och skåp, ska jag även rensa bland mina digitala skåp och lådor, även om den oordningen inte syns på samma sätt.

Jag ska se vilka appar som jag kan ta bort från telefonen. En app jag inte har längre har är Instagram, vilket innebär att jag missar mycket som visas där. Men på något sätt överlever jag i alla fall. Annars hade det ju lätt kunnat gå 30-60 minuter per dag på att scrolla Insta med.

På FB ska jag gå igenom vilka personer jag följer, vilka grupper jag är med i och ta bort alla som är av slentrian och som jag inte längre känner att jag lär mig något av eller som ger mig något.

Nu gör jag samma sak med mailen, avregisterar mig från så mycket som möjligt, bara för att skapa mer luft i vardagen och vara mer aktsam var och vad jag lägger min tid på.

Är vi produkten?

På Netflix finns en film som heter the Social Dilemma, som jag vill se, som visar hur techjättarnas algoritmer påverkar och designar vad vi ser i vår vardag, genom de sociala nätverken vi alla är med i på något sätt, antingen det är FB, Twitter, eller bara att vi googlar. Utan att vi egentligen tänker på det så mycket ger vi iväg enormt mycket information varje dag om oss själva och eftersom användningen av sociala medier är gratis, är det vi som är produkten.

Med det sagt finns det förstås massor med saker jag absolut inte vill vara utan på min telefon, som musik, poddar, duolingo, nyheter, väder, väckarklocka, hålla kontakten med kompisar och familj, bankärenden, kamera och bilder förutom att kunna googla förstås.       

Vad man än tycker om den där skärmen, så är det tur att all teknik finns- speciellt i dessa Coronatider. Räddningen har ju varit att det går att bedriva undervisning på distans, jobba hemifrån, kunna hålla kontakt med kompisar, köra digitala AW , spela on-line spel ihop, chatta, och göra läxor nu när vi ska begränsa de fysiska mötena. Den digitala revolutionen är här och kommer bara accelerera, så vi behöver lära oss att leva med tekniken på ett sätt som gör att vi mår bra av den.