Vi har hittills alltid levt längre för varje generation, och generellt sett fått det bättre. Hur länge till kommer vi att fortsätta att flytta medelåldern framåt i Sverige och andra länder. Vad är möjligt?

Jag har tidigare skrivit inlägg om:
Hur kommer världen att förändras när vi lever allt längre?

Samtidigt som vi blir allt äldre föds allt färre barn i världen och många länder kommer därför att se sin befolkning minska markant kommande decennier. Det har jag skrivit om här:
Varför föds det så få barn i världen?

Flera länder försöker nu komma till rätta med orsakerna bakom det låga barnafödandet. För att lyckas är det inte bara pengar som behöver skjutas till, förändrade värderingar, kvinnors rätt i samhället och barnomsorg tror jag är några av sakerna som behöver moderniseras och förändras för att det ska lyckas.                         

Nu är frågan:

Hur står det egentligen till med hälsan i världen 2025?

Hur vi mår och hur friska vi är hänger i hög grad ihop med hur gamla vi blir, och framför allt hur vi kommer att leva våra dagar – health span eller life span är viktigt att hålla isär. Ingen tror jag vill bli gammal och leva sina sista år som sängliggande och sjuk, hellre vara frisk sina sista år.
Hur vi mår och upplever vår omgivning påverkar också viljan att sätta barn till världen.

Nu kommer flera rapporter och undersökningar som visar att hälsotillståndet för världens befolkning inte går i rätt riktning. Något som på sikt kommer att påverka livslängden, men kanske också förmågan att faktiskt kunna skaffa barn. Fler människor äter mindre grönsaker och fibrer och äter istället mer snabbmat, mer ultraprocessad mat och dricker mer läsk vilket resulterar i att allt fler blir övervikta eller obesitas i världen.

Matvanor

Folkhälsomyndigheten har sedan 2004 undersökt hur matvanorna har förändrats i Sverige i olika åldersgrupper. I februari 2025 publicerades den senaste rapporten som visar är att andelen vuxna som varje dag äter frukt och grönsaker, och även fisk regelbundet, minskar.

Pia Lindeskog, utredare på Folkhälsomyndigheten säger i rapporten att:

En stor förändring ses också i gruppen 30–44-åringar. Andelen som äter grönsaker och frukt minst två gånger per dag har minskat med mer än 4%, under period 2022 till 2024.

De som tidigare ätit mer hälsosamt verkar försämra sina matvanor mest, vilket gör att skillnaderna mellan grupperna minskar. Vi ser till exempel att unga kvinnor och män numera dricker sötade drycker i nästan lika stor utsträckning.

2024 var det närmare 60% i gruppen 16–29 åringar som drack sötad dryck minst 2 gånger per vecka. 

Andelen som anger att de äter frukt och bär minst 2 gånger per dag har minskat kontinuerligt sedan 2004, från 34% till 22% 2024.

Trenden syns i alla befolkningsgrupper. Minskningen av intaget av frukt och grönsaker och en ökad konsumtion av sötade drycker ger på sikt följdeffekter på hälsan.

Övervikt och obesitas

Sverige
Uppgifter från undersökningen Hälsa på lika villkor:

• I åldersgruppen 16–29 år, har övervikt eller obesitas har ökat från drygt 20% till närmare 30% på 20 år- med andra ord är 1 av 3 personer i den gruppen nu överviktig eller obesitas
• Idag uppskattas att mer än en halv miljon unga vuxna ha övervikt eller obesitas, som innebär ett BMI på 25 eller högre.
• Under perioden 2004–2024 ökade andelen vuxna 16–84 år med antingen övervikt eller obesitas, från 46% till 54%.

2024 var förekomsten var förekomsten av övervikt eller obesitas:

• 51% i gruppen 30–44 år
• 64 % bland 45–64-åringar, med en större andel överviktiga män än kvinnor. Däremot var andelen med obesitas 18 % för båda könen.

Världen

Det här är en trend som inte bara visar sig i Sverige, utan det är ett problem som ökar i hela västvärlden enligt en rapport i The Lancelet i mars 2025.

Studien visar att:

• More than half of adults and a third of children and young people worldwide will be overweight or obese by 2050, posing an “unparalleled threat” of early death, disease and enormous strain on healthcare systems. Global failures in the response to the growing obesity crisis over the past three decades have led to a staggering increase in the numbers affected.
• There are now 2.11 billion adults aged 25 or above and 493 million children and young people aged five to 24 who are overweight or obese, the study shows. That is up from 731 million and 198 million respectively in 1990.
• Without urgent policy reform and action, the report says, more than half of those aged 25 or above worldwide (3.8 billion) and about a third of all children and young people (746 million) are forecast to be affected by 2050.

Hur kommer världen att förändras av att varannan person 2050 är överviktig?
Men framför allt; kommer samhället att agera på dessa alarmerande siffor och börja ett förebyggande arbete nu?

Hälsoproblem som följdeffekt

Hur kommer det sig att vi blir allt fetare och därmed sjukare?

En stor anledning är att vi äter allt mer billig och ultraprocessad mat i Sverige och i världen- det är mat som genomgått fler industriella processer och innehåller tillsatt socker, salt, fett och artificiella ämnen. Vanliga livsmedel som faller inom denna kategori är: läsk och sötade drycker, färdigmat och processat kött, som korv.

 En studie från Lunds universitet som följt över 26 000 deltagare under 23 års tid, har kunnat påvisa att:

• ett högre intag av ultraprocessad mat var kopplat till en ökad risk att dö i förtid, samt till död i hjärt-kärlsjukdom och luftvägssjukdom. Främst bland kvinnor.

Olivia Wigzell, Folkhälsomyndighetens generaldirektör:

Övervikt och obesitas i ung ålder följer tyvärr ofta med upp i åren, och det innebär att yngre generationer kan komma att leva längre tid med hjärt-kärlsjukdomar, vissa cancerformer och diabetes typ 2 än äldre generationer.

2050 kommer enligt prognosen 50% av världens befolkning att vara överviktiga, och därmed löpa en ökad risk för sjukdomar som diabetes 2, hjärt-kärl sjukdomar och cancer. Förutom ett stort personligt lidande kommer detta också belasta sjukvården mycket. Det bör på sikt också påverka livslängden.

I vissa delar av världen kommer denna nivå nås ännu snabbare.

45% av alla kvinnor i Afrika bedöms vara överviktiga eller lida av fetma redan 2030. Det visar en ny studie från World Obesity Federation, enligt en artikel i The Guardian. Forskare och experter lyfter en lång rad förklaringar:

• Städer saknar säkra platser för träning.
• Många jobbar långa dagar, vilket ökar stillasittandet.
• Säkerhetsaspekten gör det svårare för kvinnor att röra sig fritt ute.
• Och i områden där hiv är vanligt skapar ofta medicinen viktuppgång, vilket främst slår mot kvinnor.

Det kan också finnas kulturella förklaringar.

Som det är i många länder i Västindien och Mellanöstern är det mer kulturellt acceptabelt för kvinnor att vara överviktiga, och i vissa fall är det önskvärt, säger Johanna Ralston, vd för World Obesity Federation.

En studie från Karolinska Institutet visar också på kopplingen mellan övervikt i medelåldern och en ökad risk för demens senare i livet.  Undersökningen visar på:

att viktminskning och goda kost- och motionsvanor i medelåldern minskar risken att drabbas av demenssjukdom.

Hur ska vi komma tillrätta med problemen?

Det är flera som funderar på olika lösningar. I en ny rapport föreslår forskare från Chalmers tekniska högskola, Sveriges lantbruksuniversitet och Karolinska institutet en ny metod – matskatteväxling.
Gör det lättare för människor att äta hälsosamt genom att höja skatten på läsk, processat kött och pommes frites – och slopa skatten helt på bönor och grönt.

Om det blir dyrare med ohälsosamma produkter och billigare med hälsosamma så kommer det att påverka människors val, säger Liselotte Schäfer Elinder, professor i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet och en av rapportförfattarna.

Det tycker jag vore ett förslag värt att prova.

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket har i uppdrag att ta fram förslag för att främja ungas hälsa. De har 2025 släppt en rapport med åtgärder/förslag på hur barn och ungas livsmedelskonsumtion kan bli mer hälsosam. Rapporten säger att det kan ske genom att:

• äta mer frukt och grönsaker
• äta mindre salt, rött kött och charkprodukter                                       
• äta mindre tillsatt socker
• äta mindre energität och näringsfattig mat
• äta mer fibrer och fullkorn
• mer fisk

De visioner/mål som myndigheterna vill ska slå in till år 2035 är:

• Livsmedelskonsumtionen har bidragit till en bättre och mer jämlik hälsa
• Livsmedelskonsumtionens negativa påverkan på klimat, biologisk mångfald och ekosystem har minskat och den positiva påverkan på biologisk mångfald och ekosystem har ökat.

Myndigheterna har brutit ner sin vision i 6 delmål för att en bättre och mer jämlik hälsa ska kunna nås:

• Konsumtionen av baljväxter, grönsaker, rotfrukter, frukt och bär har ökat med 50% till år 2035 jämfört med år 2021
• Konsumtionen av fullkorn har ökat med 100% år 2035 jämfört med år 2010
• Konsumtionen av fisk och skaldjur har ökat med 20% till år 2035 jämfört med år 2019
• Konsumtionen av energitäta och/eller näringsfattiga livsmedel har minskat med 50% till år 2035 jämfört med år 2021
• Konsumtionen av kött har minskat med 30% till år 2035 jämfört med år 2021
• Konsumtionen av salt har minskat med 20% till år 2035 jämfört med år 2018

Det jag saknade i rapporten, är de mer konkreta förslagen, ”huret”- vad behöver göras för att nå de olika delmålen. Hur ska vi agera nu för att komma dit? Nu upplever jag rapporten mer som en önskelista. Kommer vi ens märka av några förändringar i samhället? Det ska bli intressant att följa upp om några år.

Konsistensen på maten

De senaste åren har det blivit allt populärt med sk klämmisar till småbarn. Det är bekvämt, lätt att ge i farten och det kladdar inte.

The Guardian skriver om att riskerna med klämmisar inte lyfts fram tillräckligt. Förutom att de ofta är sötade vilket bidrar de till att skapa en sämre tand- och munhälsa ger de också mer kräsna barn. Det är under de 3 första åren avgörande vilken kost som barnen får för att kunna växa och utvecklas enligt Världshälsoorganisationen. I Storbritannien matas 34% av alla spädbarn med industriellt framställda barnsnacks, vissa snacks innehåller mer socker än läsk, men säljs med etiketter som försäkrar föräldrarna om att de är ekologiska och utan tillsatser. Detta ökar barnets krav på sötma och en slät konsistens även på längre sikt.

Klämmisarna gör att barn ratar mat som kräver mer tuggande, de vänjer sig vid en slätare, mindre krävande mat. Ytterligare ett steg i fel riktning bort från bättre hälsa, mer varierad kost och mer frukt och grönsaker. Med tanke på hur vanligt klämmisar är även i Sverige borde vi se effekterna av det här också.

Mindre motion bland unga kvinnor

Vi blir allt mer överviktiga av maten vi äter och som en följdeffekt får vi också sämre hälsa. Ett sätt att motverka det är ju genom motion. Tyvärr kommer en rapport som visar på att det också är ett område som är på tillbakagång.

Sifo och stödorganisationen Tjejzonen har tillsammans undersökt unga kvinnors motionerade, rapporten visar att andelen som motioner bland unga kvinnor minskar:

• Varannan ung kvinna kopplar fysisk aktivitet till prestationsångest och mer än var tionde rör inte på sig av rädsla för att dömas för sitt utseende eller sin kropp.
• Drygt 1 000 kvinnor i åldrarna 18 till 65 år har deltagit i undersökningen.
• 76% av de svarande meddelar att de skulle vilja vara mer fysiskt aktiva, men att de känner sig hindrade.
• Faktorer som tidsbrist, prestationskrav, otrygghet och kroppskomplex anges som förklaringar.

Rapportsläpp: Kvinnorörelse 2025 – En rapport om tjejers och kvinnors fysiska aktivitet och psykiska hälsa

Var är världen på väg egentligen?

Krigsmuller och upprustning, färre antal barn som föds, unga som blir allt fetare och därmed sjukligare, och som i förlängningen kommer innebära en minskad medellivslängd. Vad är det egentligen som pågår och vilket samhälle kommer vi att ha inom 10–20 år?

Ökad övervikt tror jag hänger ihop med en ökad andel hämtmat, som en följd av ett stressigare samhälle, en osäkrare arbetsmarknad, färre unga som kan laga mat, höjda matpriser får folk att välja bort frukt och grönt och istället välja ultraprocessad mat som inte ökat lika mycket i pris, som går snabbare att tillaga, är lättare att äta pga sin konsistens och dessutom marknadsförs mer.  

Något radikalt behöver göras, men vad? Vilka förslag kommer vi se i närtid som kan påverka hur vi äter och mår? Producenterna av ultraprocessad mat borde vara med och betala för den kostnad som drabbar sjukvården och samhället är min åsikt. Ändringarna som behöver göras ligger inte bara på individnivå, här tror jag det behövs en mer strukturell förändring på samhällsnivå. Det finns många exempel världen runt att titta på. I Argentina infördes 2022 en lag som riktar in sig mot livsmedel med för höga halter salt, socker eller ohälsosamma fetter. Den typen av livsmedel behöver förses med svarta varningsetiketter. Chile har liknande lagar och där syns effekten, konsumtionen av onyttiga livsmedel minskat och dessutom har många företag ändrat innehållet i sina produkter.

Lyckorapport

För att inte sluta helt i moll, vill jag lyfta fram World Happiness Report.

Svenskarna verkar ändå rätt nöjda med sin tillvara trots allt och behåller 4:e platsen.
Finland fortsätter att vara i topp, och intar plats 1 för 8:e året i rad!

Övriga placeringar:

• 2:e plats Danmark
• 3:e plats Island
• 7: e plats Norge

Ett skäl till att de nordiska länderna fortsätter ligger i topp beror till stor del på att vi har allmänna, tillgängliga och högkvalitativa hälso-, utbildnings- och sociala stödsystem. Det är faktorer som inte ska glömmas bort.

Mer förvånande tycker jag är att Frankrike kommer först på 33:e plats, Italien på 40:e plats medan Mexico kommer på 10:e plats.

Slutsatsen är att den lilla världen betyder mer än den stora världen som vi inte kan påverka. Det är bara att se till sig själv. Och bra att påminna sig om i dessa tider, när världen verkar mer galen än vanligt.