2022 har varit ett annorlunda år – igen, och inte alls vad jag eller många andra såg framför oss i december 2021. Då andades världen ändå av framtidshopp, vi trodde att vi var på väg att lämna Coronapandemin bakom oss, och att världen skulle börja återgå till att bli mer normal.

Istället inleddes året med en börsnedgång i början på januari och krigshotet från Ryssland mot Ukraina växte sig starkare. Från ryskt officiellt håll sas det att det bara var en militärövning som gjorde att de flyttade flera hundratusen man till gränsen mellan Ryssland och Ukraina.

Kriget i Ukraina och flyktingkris

Istället för övning inledde Ryssland ett krig mot Ukraina den 24 februari, landet vars enda brott är att de under senare år tagit steg mot att utvecklas till en demokrati med val, pressfrihet och en önskan om att tillhöra väst mer än storebror Ryssland i öst. Och även en önskan om att gå med i Nato och EU.

Ryssland hade hoppats på att splittra EU och västvärlden genom invasionen. Istället enade de sig på ett sätt som förvånade, med stöd till Ukraina i form av vapen och pengar men också i att ta emot den flyktingvåg på flera miljoner människor som kriget utlöste.

Sanktionspaket efter sanktionspaket har EU lyckats enas om och även massdirektivet om att ge flyktingstatus och möjlighet att arbeta i EU för de som flytt krigets Ukraina. Sverige har skickat vapen till ett krigförande land för första gången sen finska vinterkriget 1939.

Förklaring på Migrationsverkets hemsida om massflyktsdirektivet:

EU:s medlemsstater har aktiverat massflyktsdirektivet. Det innebär att du som kommer från Ukraina kan få omedelbart skydd i Sverige och ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.

Tillståndet ger dig möjlighet att få hjälp med boende, rätt att arbeta, rätt att söka grundläggande vård, rätt till skolgång för barn och visst ekonomiskt bistånd i Sverige.

Polen är det land som tagit emot flest flyktingar och det på ett fantastiskt sätt, civilsamhället har gjort och gör fortsatt storartade insatser. Hittills är det 7 miljoner internflyktingar i Ukraina, som flytt till annan region i landet och nästan 8 miljoner som flytt från Ukraina.

I Sverige såg vi ett engagemang som jag inte sett tidigare, privata insamlingar startades på rekordtid med att samla ihop förnödenheter och material som behövdes, privatpersoner och företag körde ner själva till Ukraina, och tog med sig flyktingar tillbaka. Även visa kommuner åkte ner och erbjöd husrum till flyktingar.

Ukrainska lärare lyckades hålla ihop sina klasser genom att fortsätta att undervisa på distans oavsett om eleverna nu satt i Sverige, Polen eller Frankrike.

Här har svenska myndigheter varit stelbenta i mina ögon, ukrainska flyktingar får söka jobb, men i och med massdirektivet får de inte tillgång till SFI klasser och lära sig svenska. Det försvårar på ett onödigt sätt möjligheten att söka jobb.

Vissa kommuner har tagit saken i egna händer, Vilhelmina gjorde omgående hela klasser med ukrainare som kommit och erbjöd svenska undervisning för att snabbt få folk i arbete.

Sverige har i skrivande stund tagit emot drygt 49 000 flyktingar. Oklart hur många av dessa som fått jobb.

I inledningsskedet av kriget försökte Ryssland ta Kyiv men misslyckades, och fortsatt vidare ner mot de södra regionerna. Det gjorde att många som tidigare flytt från Kyiv till andra regioner i Ukraina eller andra länder sökte sig tillbaka till sina hem.

Kriget i Ukraina gjorde att i princip alla västerländska företag lämnade Ryssland. Även många ryssar har valt att lämna Ryssland som en protest mot kriget, framför allt många högutbildade vilket gör att Ryssland har fått ett stort brain-drain med.  

I inhemsk rysk media kallas det fortsatt inte krig, utan en speciell militär operation, och det är förbjudet att kalla det krig i rysk media, att uttala sig kritiskt, eller demonstrera på gatan som många gjorde i inledningsskedet.

Den amerikanska toppgeneralen Mark Milly uttalade sig för Reuters den 10 november och sa att:

Mer än 100 000 ukrainska soldater har dödats eller skadats i det ryska kriget mot Ukraina. Lika många ryska soldater antas också antingen dödats eller skadats. Milly sade också att mellan 15 och 30 miljoner ukrainare fått fly sina hem och att troligtvis 40 000 civila hade dödats sedan 24 februari då Ryssland plötsligt anföll landet.

Läget blev ännu värre för Ryssland under hösten när de började mobilisera och skulle få in 300 000 man till i armén.  Köerna ringlade kilometerlånga vid alla gränsövergångar för att ta sig ut ur landet och nu tros nästan 400 000 ha flytt för att undvika att skickas till fronten.

Ukraina tog i början på november en viktig seger genom att ta tillbaka den tidigare ockuperade staden Cherson i södra Ukraina, nära Krimhalvön.

Ukrainska soldater sa när de kom in i staden, i en intervju i SvD 22-11-10:

Det ligger döda ryska soldater precis överallt. En del har varit döda i några dagar, andra i veckor. Kropparna har bara lämnats där. Det är fruktansvärt.

De mobiliserade fick bara 2 veckor utbildningen och skickades till fronten där de blev kanonmat. Fruktansvärt cyniskt och helt onödigt.

En svenska Natoansökan

Kriget i Ukraina gjorde plötsligt det tidigare otänkbara tänkbart och Sverige lämnade in en ansökan om medlemskap i Nato tillsammans med Finland i våras. Opinionen svängde fort, även inom den tidigare Regeringen och det fanns därmed ett starkt stöd i Riksdagen för en ansökan.

Alla 30 Natomedlemmar måste godkänna ansökan innan ett medlemskap är klart och nu saknas 2 länder, Ungern och Turkiet som använder vår ansökan för att få olika fördelar från Nato eller boosta den inhemska opinionen inför kommande val.

Både Sverige och Finland är dock redan med på alla Natomöten och har mer gemensamma övningar än tidigare, och Natoskepp och militär har övat på svensk mark.

Inflation och styrräntehöjningar

Med kriget, minskningen av effekterna av Corona och världsläget började alla ekonomiska stimulanser som sänkta räntor och pengabidrag regeringar världen över gett för att hålla företag och privatpersoner flytandes under pandemin göra sitt, och under våren gjorde inflationen sin entré.

Nu ser vi en inflation vi inte sett på 30 år i Sverige, från att Riksbanken försökt att få upp den till målet på 2%, rusade inflationen upp till 8% under sommaren och har sen fortsatt att stiga och landade på 9,7% i september, och kröp ner till 9,3% i oktober men fortsatte upp till 9,5% i november. Prognosen är att inflationen kommer att toppa i januari innan den åter börjar krypa neråt igen. Tidigast hösten 2023 kan vi vara tillbaka på mer normala nivåer spås det.

Riksbanken har fått kritik för att vara sena på bollen och att de avvaktade för länge med att höja räntan för att dämpa inflationen. På Riksbankens hemsida har de ett intressant diagram över styrräntans utveckling:

• 2014-10-29 sänktes räntan till 0%
• 2015-02-19 fick vi för första gången en minusränta -0,10%
• 2016-02-19 hade räntan sänkts till -0,50%, och där låg räntan sen kvar till och med 2019-01-08, och ekonomin gick som tåget och börsen fortsatte uppåt
• Först 2020-01-09 var vi tillbaka på 0% ränta igen. Det känns nästan konstigt att se tillbaka på nära 6 års 0% eller minusränta nu.
• Och att första höjningen kom så sent som 22-07-05, och då till 0,25%, trots en kraftigt stigande inflation under hela våren och sommaren

Därefter har det under hösten gått i rasande fart och Riksbanken höjde med 1% i ett svep i somras och i slutet på november med ytterligare 0,75%. Och gjort att vi hamnat på dagens 2,50%. Men en höjning till kommer i februari 2023 för att stävja inflationen, frågan är om den blir på 0,5 eller 0,75%.

I höstbudgeten spåddes att vi 2023 får en lågkonjunktur och även risk för recession, en ljusning spås först komma 2024. Räntorna tror ekonomer toppar under vintern/ våren och att vi kommer se räntesänkningar i slutet av 2023.

Återstår att se hur läget är i mars när vi ska lägga om vårt bolån. Troligtvis är det inte läge att binda räntan då utan istället välja rörlig och se hur utveckling blir under året. Däremot är nog tiden förbi för de riktigt låga räntor vi nu blivit vana vid. Framöver får vi nog vänja oss vid räntor på minst 2–3%.

Valår

I september hade vi val också, och bytte regering efter 8 år med en Socialdemokratiskt ledd regering. Återstår att se vad som kommer att ske med den nuvarande Regeringens politik, i mitt inlägg om höstbudgeten visade det sig att en hel del av vallöftena inte infriades i deras första budget.

Elrally och bränslepriset

Stigande räntor, högre inflation och på det även kraftigt ökade elpriser och drivmedelspriset. Ingen kan säga att vi har haft ett händelselöst 2022. Med kriget och sanktionerna mot Ryssland stod det plötsligt väldigt klart hur beroende Europa gjort sig av rysk gas för att klara både sina industrier och även hushållens uppvärmning i många länder.

Tysklands har haft en stor import av rysk gas. Och de fick nu bråttom att hitta lösningar på att minska sitt beroende för att klara både den pågående vintern 2022 och förbereda sig för kommande 2023.

Klimatmässigt har inte kriget varit bra, för att ersätta gasen har kol-och oljeanvändningen ökat under året. Stora arbeten med att hitta alternativa leverantörer har gjorts och beroendet har minskat rejält, men fortsatt köps ändå gas för stora belopp varje månad som faktiskt hjälper till att finansiera Rysslands krig i Ukraina.

Även om Sverige är självförsörjde på el har våra elpriser drastiskt skjutit i höjden med eftersom vi numera agerar på en gemensam europeisk marknad. Inte alltid helt lätt att förstå, men i slutändan är vi starkare tillsammans än att alla ska klara sin elförsörjning själva. Vi har en stor del vattenkraft tack vare våra stora älvar och det är få andra länder förunnat att ha samma tillgång. Sett över året är vi en nettoexportör.

Konsumenter i hela landet har blivit drabbade, men framför allt elområde 3 och 4, som är mellersta Sverige och neråt ungefär. Skåne har sett dramatiska höjningar, konsumenter har inte råd att betala och företag har till och med gått i konkurs pga. de ökade elpriserna.

Det utlovade elstödet i budgeten är retroaktivt, och det lät osäkert om det kommer något ytterligare stöd än detta från regeringen. Stödet kommer inte ens hinnas betalas ut i år heller utan först under februari 2023 och då administreras av Försäkringskassan.

Kriget och inflationen har också påverkat bränslepriserna som sett nya rekordnivåer under året med priser på över 25 kr/l för bensin och diesel. Kanske bra för klimatet på sikt och ytterligare tecken på att transportsektor behöver ställa om till mer el, men allt detta på en gång är för många oerhört tufft.

Börsnedgång

Kriget, inflationen, el -och bränslerally har inte direkt påverkat börsen positivt. Vi gick från ett börsrally med nya rekordnivåer i slutet på 2021 till en rejäl nedgång 2022. I dagsläget är börsen i år  -20% mot 2021. Återstår att se hur året slutar.

Det är bara härda ut, för min del fortsätta att månadsspara och tro på att 2024 har det vänt igen. Även om de nivåer vi vant oss vid den senaste 10-årsperioden inte ska ses som normala. Kanske hamnar vi på 4–6% istället.

Storheter som gått ur tiden

• Queen Elisabeth II i England, avled 96 år gammal den 8 september, efter 70 år på tronen och nu har Prins Charles tagit över och blivit kung Charles III. Officiell kröning sker i maj 2023.
• Sven-Bertil Taube dog 11 november, 88 år gammal.
• Dagny Carlsson, världens äldsta bloggare, gick också ur tiden 109 år gammal.

Vårt 2022

Trots all oro i världen har vi i vårt eget mikrouniversum haft ett bra år. Vi har umgåtts med familj och vänner, sonen stortrivs på universitetet, dottern har börjat 3:an på gymnasiet och tar studenten nästa år. Och har snart har vi inte ens någon tonåring kvar. Men jag trivs, och älskar att umgås och diskutera med våra barn.

I somras gjorde vi en jättemysig resa till Norge. Vädret var inte på topp, 12–15 grader, grått och en hel del regn. Men det gjorde ingenting. Vi hade fantastiska naturupplevelser och jag längtar tillbaka till Norge, trots att det är väldigt dyrt. Nästa gång kanske jag och mannen åker själva istället.

Annat vi upplevt är att jag och mannen besökte en nationalpark i augusti, Hamra, och jag fick äntligen plocka hjortron som jag velat göra länge. Så härligt.

Jag har även gått en pensionskurs på Pensionsguiden.se och fått mycket nyttig information att ta med mig, och jobba vidare på. Och jag har också blivit mer säker på mitt val att gå ut i friheten 2028.

Nu återstår att se hur 2023 utvecklar sig, vilka saker vi kommer att få uppleva, en del vet vi redan nu som bokade resor, annat kommer vi kunna se tillbaka på i slutet av 2023 och det kommer att vara sånt vi inte alls hade kunnat föreställa oss tidigare.

Så är det- det vi kallar livet; fullt av utmaningar, problem att lösa, äventyr att uppleva och det är också tjusningen.

Dags att göra sig redo för 2023, som vi kommer att skåla in på Champs-Elysée. Bonne Anné!