Kriget har nu passerat dag 50 och de ryska trupperna har lämnat Kiev och norra Ukraina. Innan dess utfördes hemska massakrer i flera städer nära Kiev, meningslöst mördande av civila, kvinnor och barn. Nu omgrupperas de ryska trupperna till de östra delarna av Ukraina, till Donbassregionen för att inleda en offensiv där.

Staden Mauripol är helt sönderbombad av ryska trupper men staden har ännu inte givit upp. Redan 18 mars uttalade sig Mauripols borgmästare Vadim Bojtjenko till BBC:
Det finns ingen stadskärna kvar. Det finns inte en enda liten bit mark utan tecken på krig.

Ukrainas försvarsdepartement skrev på Facebook:
Det finns ingen el, gas eller värme i staden…ryska styrkor har förstört 90 procent av Mariupol.

Ryssland begår krigsbrott i Ukraina

Den 6 april uteslöts Ryssland ur FN:s råd för mänskliga rättigheter. 93 länder röstade för, 24 emot och 58 lade ner sin röst, enligt Reuters. I ett uttalande från FN rådet säger de att de har:

allvarlig oro över den pågående människorättsliga och humanitära krisen i Ukraina.

I en intervju med Göteborgs-Posten 17 mars, säger utrikesminister Ann Linde (S) att:

Rysslands president Vladimir Putin är en krigsförbrytare.

Den 8 april rapporterade AFP att:
Ryska justitiedepartementet tvingar en rad organisationer, bland annat Human Rights Watch och Amnesty, att stänga sina kontor och avsluta verksamheten i landet. Human Rights Watch har funnits i Ryssland i 30 år och Amnesty nästan lika länge, sedan 1993. Enligt Ryssland har organisationerna begått ”överträdelser av den ryska lagstiftningen”.

Den 24 mars dömdes den redan fängslade oppositionsledaren Aleksej Navalnyj till ytterligare 9 års fängelse. BBC:s Moskva korrespondent Caroline Davies skriver i sin analys efter domen:

I dagens Ryssland finns det inget utrymme för några avvikande åsikter eller motstånd mot president Vladimir Putin.

Fredsförhandlingar

Under andra halvan av mars pågick fredsförhandlingar, men dessa verkar nu ha mer eller mindre avstannat. Men den 17 mars framförde Putin sina krav på Ukraina:

• Ukraina ska vara militärt neutralt och får inte gå med i Nato
• Ukraina nedrustas så att landet ”inte utgör ett hot” mot Ryssland
• Skydd för ryska språket i Ukraina
• Avnazifiering

Putin ska ha ytterligare 3 krav men krävde ett personligt möte med Ukrainas president Zelenskyj för att diskutera dem. Även Zelenskyj har tidigare uttryckt en önskan om att förhandla direkt med Putin.

Enlig BBC ska de 3 kraven handla om statusen för utbrytarregionerna Donetsk, Luhansk och även om Krim som Ryssland ockuperat sen 2014, Putin kräver att Ukraina ska avstå de tre områdena och erkänna dem som ryska.

Ukrainas president Zelenskyj tal till den svenska riksdagen

Den 24 mars, 1 månad efter krigets startade, talade Zelensjyj till den svenska riksdagen. Han tackade Sverige som är en stor biståndsgivare och för att Sverige står bakom sanktionerna mot Ryssland. Han lyfte i talet också fram Ukrainas önskan om att gå med i EU. Presidenten Zelensjyj sa:

Den blågula flaggan är nog den mest populära i världen just nu. Det är en flagga som förknippas med frihet. Det är inte bara Ukrainas färger, utan också Sveriges. Det är inte en slump, det är ödet.

Han varnade för en rysk invasion av Gotland:

Bara havet skiljer er från Ryssland

När president Zelenskyj avslutar talet möts presidenten av stående ovationer från riksdagen.

Hela talet finns här: https://tt.omni.se/har-ar-zelenskyjs-tal-till-riksdagen/a/V93kL3
Källa: SR

Det som präglade talet till de svenska riksdagsledamöterna på torsdagen var att skapa stöd för Ukrainas försvar, skrev SVT:s Mats Knutsson i sin analys. Han menar att det underliggande budskapet var att kriget inte handlar enbart om Ukraina utan alla demokratiska staters rätt till självbestämmande.

Ledare på plats i Ukraina

Den 13 april besökte presidenterna för Polen, Estland, Lettland och Litauen Borodjanka i Kiev regionen. Efteråt skrev Litauens president, Gitanas Nauseda på Twitter att:

Rysslands invasion av Ukraina är en medveten, målinriktad och extremt brutal förgörelse av den ukrainska nationen. Krigets fasor som Ukraina har genomlidit kan inte ha utförts av människor. De varelser som har gjort detta förtjänar inte namnet.

Flera ledare har varit på plats i Ukraina de senaste veckorna för att visa sitt stöd, bland annat Ursula von der Leyen för att välkomna Ukrainas EU-ansökan.

Flyktingar

Sedan kriget i Ukraina startade beräknas nu att 7,1 miljoner människor är på flykt men fortfarande befinner sig i Ukraina. Förutom det är det ytterligare 4,5 miljoner människor som flytt från Ukraina.

Källa: https://sverigeforunhcr.se › ukraina

Ukrainska flyktingar i Sverige

EU:s utfärdade massflyktsdirektiv innebär att de människor som flyr snabbt ska få skydd och även underlätta mottagandet för länderna som de kommer till.

I Sverige innebär direktivet att det till skillnad från en vanlig asylprocess inte görs några individuella bedömningar, vilket gör att det går mycket snabbare. Men samtidigt får man inte fullt ut rätt till samma saker som när man beviljas asyl. Till exempel har vuxna inte rätt till SFI, svenska för invandrare, och inte heller till full sjukvård. De ska däremot få en obligatorisk samhällsintroduktion med information om den svenska arbetsmarknaden och hur man söker jobb.

Den 7 april uttalade sig migrations- och integrationsminister Anders Ygeman (S) om ukrainare som söker skydd i Sverige ska börja jobba så snabbt som möjligt och på en pressträff:

Alla som kan arbeta ska arbeta, vi har höga förväntningar på dem som kommer

Ekonomi

Kriget i Ukraina ger följdverkningar i världens ekonomier, med en snabbt stigande inflation, ökade energi och drivmedelspriser som vi känner av även i Sverige. Den 14 april släppte SCB statistik som visar att den svenska inflationen ökade till 6,1% i mars, vilket är den högsta sedan december 1991.

Även i Ryssland stiger inflationen, och Rysslands förra finansminister, Alexei Kudrin, tror att den ryska inflationen kan ligga på 20 procent vid slutet av 2022, och säger enligt AFP:

Det kommer ta minst två år för den ryska ekonomin att rekonstrueras om sanktionerna stannar vid nuvarande nivå. Vi kommer att behöva bygga om i många år.

Sanktioner

Kina ökade sin import av ryska varor med 26% i mars, på årsbasis, men även Sydkorea passar på att handla med ryssarna. Det rapporterar Nikkei Asia och skriver att även länder som fördömer invasionen urholkar sanktioner. Inflödet av utländska valutor till Ryssland stärker också rubeln.

Framförallt Peking ser en möjlighet att minska sitt energiberoende från bland annat USA och Australien, och släpper därför in Moskva i den globala handeln trots sanktioner, skriver tidningen.

Fler sanktioner diskuteras och en av de hetaste diskussionerna nu gäller ett importförbud i EU av den ryska oljan, men Tyskland motsätter sig förslaget. Inte heller vill tyskarna gå med på att betala i rubel som Putin kräver, enligt Reuters.

Tyskland är ett av de länder i Europa som är mest beroende av importen av olja och gas från Ryssland för sin industri. Diskussioner förs därför om att ta fram ett förlag för ett embargo som ska fasas in för att på så sätt hjälpa Tyskland och andra länder att ha tid att hitta andra leverantörer. Frågan kommer att diskuteras vidare i EU efter den 24 april, då det franska presidentvalet har hållits.

Kandidaterna i slutomgången i det franska presidentvalet är mellan den nu sittande president Macron och den högerpopulistiska Marine Le Pen. Hur Frankrike ska ställa sig i konflikten kommer att bli helt olika beroende på vem som vinner.  Le Pen säger att hon vill se ett ”strategiskt närmande” mellan Nato och Ryssland när kriget i Ukraina är över.

Sverige och Finlands Natoansökan

De senaste veckorna har ett svenskt Natomedlemskap diskuterats livligt. Debatten i Finland om ett finskt medlemskap har kommit längre än i Sverige, och från svenskt håll följs den finska utvecklingen noga. Nedan blir ett axplock av händelser och uttalande om en eventuellt svenska Natoansökan då det varit några intensiva veckor.

I början på april sa den finska utrikesminister Pekka Haavisto till Reuters att Finland diskuterat ett möjligt Natomedlemskap med ”nästan alla” av alliansens 30 medlemmar. President Niinistö, sa tillsammans med de finska partiledarna, i ett gemensamt uttalande 4 april:

Finlands säkerhet måste tryggas beslutsamt och enat. Samtidigt är det viktigt att ha nära kontakt och förbindelser mellan Finland och Sverige.

Källa : SvD

Den 6 april höll moderatledaren Ulf Kristersson ett säkerhetspolitiskt tal på Försvars-högskolan. Han vill se en svensk Natoansökan inom några månader och redan nu förankra Sveriges medlemskap internationellt, och sa då:

Det bör ske tillsammans med Finland, helst i mycket bred blocköverskridande enighet, och med sikte på en ansökan till Nato-toppmötet i Madrid, i slutet av juni.

Samma dag, den 6 april, talade Natos generalsekreterare, Jens Stoltenberg, inför EU:s utrikesministermöte i Bryssel. Medlemskap eller inte för Finland och Sverige är en tung fråga även internationellt. Stoltenberg räknar med att kunna hjälpa till med någon form av säkerhetsgarantier under ansökningstiden, och sa i sitt tal:

Jag förväntar mig att alla medlemsländer kommer att välkomna dem. Finland och Sverige är våra närmaste partner, vi vet att de uppfyller Natos krav, vi vet att de lätt kan ansluta sig till alliansen om de vill.

Den 8 april talade Ukrainas president Zelenskyj inför det finska parlamentet, och samma dag utsattes Finland för en överbelastningsattack, flera regeringssajter som försvarsdeparte-mentets och utrikesdepartementets hemsidor låg nere under en period, enligt svenska Yle. Att en överbelastningsattack och en misstänkt kränkning sker just i dag är ingen tillfällighet, sa utrikesminister Pekka Haavisto.

Finska regeringens säkerhetsrapport och finskt statsminister besök i Stockholm

Den 13 april presenterades finska regeringens nya säkerhetsrapport, och den dagen var också Finlands statsminister Sanna Marin på besök i Stockholm, och höll en gemensam pressträff med Magdalena Anderson.

På pressträffen poängterade Finlands statsminister Sanna Marin vikten av ett enigt Finland och Sverige, och sa:

Det vore bra om vi gjorde samma val i framtiden men det är inget krav, men det vore väldigt bra att göra samma val och ha samma tidsplan.

Både svenska press och utländska medier har rapporterat och skrivit mycket om detta, och valet vi gör blir historiskt då vi lämnar vår neutralitet och alliansfrihet och får därför stor plats i detta blogginlägg.

Slutsatser från den finska säkerhetsrapporten:

• Att Sverige och Finland går med i Nato skulle leda till ökad stabilitet i Östersjöregionen
• Samtidig kan spänningarna öka under själva ansökningsprocessen
• Nato är den enda organisationen för kollektivt försvar inom en överskådlig framtid
• Ett nära samarbete mellan Finland och Sverige är att föredra under ansöknings-processen
• Det finns fler fördelar än nackdelar för Finland med ett medlemskap

Ett beslut om en eventuell finsk Nato-ansökan fattas senare i vår.

Samma dag skrev Petteri Orpo, ledare för finländska Samlingspartiet på DN Debatt, han lyfte fram att Finland tror att hotet från Ryssland kommer att finnas kvar under en lång tid framöver, och att ett Natomedlemskap därför skulle förstärka Nordens säkerhet:

En majoritet av Finlands folk och riksdag är överens om att Natomedlemskap behövs, men de vill ta steget tillsammans med Sverige. Min mening är inte att säga till Sverige vilka beslut ni borde fatta eller inte. Jag vill endast att svenska folket förstår hur seriös Finlands avsikt nu är.

Den svenska sidan

Utrikesminister Ann Linde (S) lovar ett svenskt säkerhetspolitiskt besked om Nato i maj. Finlands beslut kommer att väga tungt när det kommer om några veckor, sa hon till TT.

Deras beslut, oavsett vad det blir, kommer att ha väldigt stor betydelse för vår analys…Det är helt uppenbart att vi har en likartad syn på Ryssland och den stora förändring som skedde den 24 februari.

Enligt en artikel i SvD 13april är frågan redan avgjord:

Statsminister Magdalena Anderssons mål är att Sverige går med i Nato i juni i år. Uppgifterna kommer parallellt med att Finland i dag presenterar sin nya säkerhetspolitiska analys och de svenska Socialdemokraterna lägger upp planen för att hantera frågan internt.

SVT:s politiska kommentator Mats Knutson gör analysen att:

• Budskap från Finland kan ses som ett ja till Nato
• Konsekvensen av det blir att också Sverige kommer göra det
• Beskedet om Nato kommer ske snabbt, inom veckor, inte månader

Ekots politiska kommentator Tomas Ramberg:

Säger att det tycks vara så att både Sverige och Finland är på väg mot medlemskap.

Chocken som kriget mot Ukraina har utsatt opinionen för har skapat ett läge där man kan göra väldigt dramatiska vägval (…) som normalt sett skulle kräva en lång demokratisk diskussion.

DN:s Ewa Stenberg skriver att:

En Nato-ansökan efter 200 år av alliansfrihet är ett stort beslut, det handlar ju inte om någon förening man kan gå in och ut ur när regeringar skiftar.

CNN:s reporter Luke McGee skrev i sin analys:
Med tanke på att Vladimir Putins utrikespolitiska mål har varit att få Nato att återgå till den utbredning alliansen hade på 90-talet är det en ”diplomatisk katastrof” för Moskva att Finland och Sverige ens överväger att ansluta sig.

Att diskussionen förs och att stödet inom Nato finns visar hur enat väst står

I Politico.eu skrev Elisabeth Braw:
Den finska helomvändningen i Natofrågan ”inget annat än häpnadsväckande”. Hon skriver att det faktum att Finland gör grovjobbet med att bryta isen ger även Sverige en unik möjlighet att smidigt ansluta sig till alliansen.

To be sure, Swedish Prime Minister Magdalena Andersson and her government could still decide they’re not keen on NATO. But that would be an unsurpassed blunder. Sweden, which was for decades on the fence regarding NATO membership, is being presented with an application process so attractive it’s virtually impossible to turn down. Joining NATO will never be this easy again. 

Reaktioner från Ryssland

Den vice ordförande för det ryska parlamentet, Pyotr Tolstoy säger till ITV, skriver kanalens redaktör Emma Burrows på Twitter:

Om Finland ansluter till Nato kommer Ryssland att garantera sin säkerhet på ett sådant sätt att inte ens en mygga kommer vilja flyga till oss. Om Finland och Sverige ansluter sig till Nato kommer Ryssland placera ut robotar längs gränsen mot länderna.

Vi har några mycket intressanta veckor framför oss angående en svensk medlemsansökan i Nato. I dagsläget har vi redan en Riksdagsmajoritet eftersom SD under veckan svängt i frågan också. Om Sossarna säger nej till en ansökan kommer detta hänga över dem under hela valrörelsen. Tveksamt om de vill det. Hur som helst skrivs historia just nu, och det kommer vara mycket intressant att följa oavsett utgång, och beslutet kommer att påverka oss under lång tid framöver.