Den 7 mars 2024 blev Sverige medlem i Nato. Det var en kort men samtidigt lång resa innan alla övriga medlemsländer till slut godkände oss, som jag gick i genom i mitt inlägg: Vägen till Sveriges medlemskap i Nato
Vad har egentligen hunnit hända under de första månaderna som fullvärdig Natomedlem?

Försvarsanslagen har ökat, men den processen hade faktiskt redan inletts innan vi ansökte om att gå med i Nato. Sverige tog beslutet att öka försvarsutgifterna till 2% av BNP när Ryssland invaderade Ukraina februari 2022.

Vårt militära och humanitära stöd till Ukraina uppgår hittills till drygt 48 miljarder, och fler paket har presenterats under hösten 2024. I höstbudgeten som kom i september har regeringen och Sverigedemokraterna kommit överens om en ram för 2024–2026 gällande det militära stödet till Ukraina, och ska ge 25 miljarder om året, totalt 75 miljarder kronor.

Försvarsbudget

I regeringens försvarsbudget föreslås anslagen fortsätta att öka. Tabellen nedan- som fanns med i regeringens försvarsbudget 2024, visar att från 2020 har försvarsanslagen fördubblats. Bara från 2023 till 2024 ökade anslagen med över 34%. I årets budgetproposition vill regeringen för 2025 öka med ytterligare 10%, till totalt 138 miljarder kronor.

Källa: Regeringens försvarsbudget 2024
Tabellen visar regeringens förslag till totala anslagsnivåer för det militära försvaret fram till 2030 i löpande priser.

Försvarsutgifterna kommer under perioden 2025–2030 att öka till 2,4% av BNP 2025 och nå 2,6% 2028, om budgeten går igenom. I utgifterna ingår att Sverige ska:

• Öka antalet värnpliktiga under 2025 till 8000 som genomför grundutbildningen
• Delta i Natos försvar, bland annat ha trupp i Lettland
• Bidra till luftövervakning inom ramen för Natos luft och robotförsvar
• Bidra till Natos stående marina styrkor

Vad innebär detta rent praktiskt?

Delta i Natos försvar
Sverige kommer att skicka mellan 450–550 svenska soldater, från skånska P7, till Lettland. De ska vara på plats till årsskiftet 2024/2025. Soldaterna kommer stå under kanadensiskt befäl. Här kommer Sverige att turas om med Danmark om att rotera soldater på 6 månaders basis.

Bidra till luftövervakning inom ramen för Natos luft och robotförsvar
Sverige kommer att ha JAS plan som patrullerar, och det kan också innebära vapensystem på mark.

Bidra till Natos stående marina styrkor
Vårt läge gör att det är naturligt att Sverige i första hand kommer att bidra till den Natostyrka som finns i Östersjöområdet. Sverige kommer bland annat ansluta med marinens minröjningsfartyg. På sikt kommer Sverige även kunna delta med korvetter till Natos 2 stående marina styrkor som rör sig över hela alliansens operationsområde, dvs inte bara i Östersjön.

Ny reservhamn på Gotland, klar 2030

Gotland är en mycket viktig strategisk plats i Östersjön och får därmed en hel del uppmärksamhet i Natos planer. I mars 2024 var infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) på Gotland och sa i en intervju med SVT Nyheter:

Det säkerhetspolitiska läget och kraven på vår infrastruktur gör att det krävs en reservhamn på Gotland, både av försörjningsskäl, av beredskapsskäl och som en konsekvens av vårt medlemskap i Nato.

Den enda hamnen som idag är stor nog på Gotland är Visby hamn, och därför behövs en reservhamnen. Den beslutades i samband med besöket ska ligga i Kappelshamn på norra Gotland.

Finland

De blev ju Natomedlemmar över ett år före Sverige och kanske därmed kommit längre i sin Natoplanering. Framför allt har de en lång gräns mot Ryssland, och därför planeras en ny Natobas i norra Finland.

Försvarsministern Pål Johnsson berättade på en presskonferens i september 2024, att det blir Sverige som får leda den nya Natobas som planeras vara i drift till 2026. 

För svensk del kan det bli aktuellt att skicka omkring 15 till 30 svenska officerare till Natobasen i Finland. Den svenska bemanningen kommer vara permanent, medan bemanningen av själva styrkan kommer utgöras av olika länder.

Styrkan är en så kallad framskjuten landstyrka som inom Nato kallas för FLF (Forward Land Forces).
Natos FLF-styrkor finns i åtta länder i östra Europa:
Bulgarien, Estland, Litauen, Lettland, Polen, Rumänien, Slovakien och Ungern.

Sammansättningen ser lite olika ut i respektive land, men gemensamt är att alla är permanenta. Detta eftersom de är frontstater mot Ryssland.
Källa: Svenska Dagbladet

Utökade personalbehov inom försvaret

Med Sveriges medlemskapet i Nato, kommer också ett ökat personalbehov. Dessvärre har officersutbildningen svårt att fylla platserna, och på höstens utbildning var över hälften av platserna inte fyllda. Dessutom kommer nästan en tredjedel av alla yrkesofficerare inom tio år gå i pension.

I försvarsbudgeten finns anslag för att utöka personalen, men det kommer att ta flera år. Ett första steg är att öka antalet värnpliktiga till 8000 årligen från 2025.

Den ställföreträdande personaldirektör på Försvarsmaktens högkvarter, Fredrik Peedu, uttalade sig i en artikel i SvD:

Utifrån de sex år som Sverige nu har på sig att nå full personaluppfyllnad till Natos staber, är Peedu inte oroad över den nuvarande bristen på yrkesofficerare.
Vi kommer att klara av den här balanseringen mellan uppgift och resurser.

Sverige bidrar redan med militär till en rad insatser världen över:

• En bataljon motsvarande 400–500 personer skickas till Lettland nästa år

Svenska yrkesofficerare finns också stationerade på:

• Natos högkvarter i Bryssel
• på EU:s militära stab
• inom FN-tjänster i bland annat: Irak, Kosovo, Jemen, Pakistan, Somalia och Sydkorea

En hel del tycker jag har hunnit hända sen vi officiellt blev medlemmar i Nato. Fler förändringar kommer vi också att se framåt. På sikt kommer det troligtvis och förhoppningsvis också locka fler till Försvaret, med möjligheter till utlandsstationering och utökade samarbeten inom Nato.