Det här är fortsättningen på Få koll på pensionen del 1. Om man har kommit igång och gjort de första 10 stegen och vill gå vidare kommer här del 2 med 10 steg för att fördjupa sig mer.

Samma sak gäller här, det är en hel del att sätta sig in i, så antingen ta en punkt per vecka eller en per månad. Det viktigast är att ta aktion och se till att göra och planera för sin pension på bästa möjliga sätt.

Inkomstbeskattning

På vår inkomst dras kommunal skatt och även statlig skatt om vi tjänar över ett specifikt belopp. Skillnaden mellan att ligga under respektive över brytpunkten (2024) innebär att:

• under 615 000kr/år betalar man ca 30% i kommunal skatt
• över 615 000kr/år betalar man ytterligare 20% i skatt på beloppet som överstiger brytpunktsbeloppet, dvs på det beloppet blir det 50% i skatt.

På skatteverket.se går det att göra sin skatteberäkning för att se sin skatt för året.

Genom att känna till brytpunkterna går det att planera för sitt pensionsuttag för att på så sätt kunna behålla ett större andel av sin pension, genom att skatta bort mindre.

Om du vill fortsätta att jobba så lönar det sig. Efter 66 år får du förstärkt jobbskatteavdrag och från året du fyller 67 år också ett förhöjt grundavdrag som gör att du kan ha förvärvsinkomst upp till 683 200 kronor per år (motsvarar 56 933 kronor i månaden) utan att betala statlig inkomstskatt. Beloppet gäller för 2024 men kommer troligtvis att öka i takt med att riktåldern höjs framöver. Förutom att du får ut mer i plånboken genom att fortsätta att jobba längre så fortsätter du också att tjäna in till din pension som därmed blir högre när du väl börjat plocka ut den.

Löneväxla

Ett sätt att komma under gränsen för statlig skatt och istället spara mer till sin pension är att löneväxla under tiden man jobbar.

Hur funkar det?
Löneväxling är en anställningsförmån som ger mer till den anställdes pensionssparande utan att det kostar arbetsgivaren mer. Som arbetsgivare betalar man sociala avgifter på de anställdas löner. Om du väljer att löneväxla en del, betalar arbetsgivaren istället en så kallad särskild löneskatt, vilken är lägre än de sociala avgifterna hade varit. Se därför till att din arbetsgivare väljer att betala in de extra 6% till din pension istället, eftersom det inte kostar arbetsgivaren mer att göra det.

Genom att löneväxla och skjuta upp uttaget tills du går i pension får du ut mer än om du hade tagit ut beloppet som lön. Nackdelen är att man låser pengarna tills dess att de går att ta ut från 55 år. Fördelen är att pengarna står och växer till sig under ett antal år. Jag löneväxlar min löneförhöjning för då omvandlar jag de pengar som jag inte haft tidigare, till ett bonus-sparande till pensionen.

Alla arbetsgivare erbjuder dock inte möjligheten att löneväxla, det behöver man själv fråga efter.

Alla kan inte eller bör inte löneväxla. Din månadslön – efter löneväxlingen – behöver vara över 51 250 kronor i år (2024). Genom att löneväxla sänker du din bruttolön och det kan påverka din allmänna pension, och även ersättningsnivån på din sjukpenning, föräldrar-penning, sjuklön och sjukpension. Så det gäller att se till att det lönar sig att göra först.

Förstå din tjänstepension

För avsättning till den allmänna pensionen är 7,5 inkomstbasbelopp gränsen, tjänar du mer avsätts inte mer pengar. Många tjänstepensioner har därför en trappa där ersättningsnivåerna ökar ju mer du tjänar som en slags kompensation för detta. Det gör att för de som tjänar över 7,5 inkomstbasbelopp så kommer tjänstepensionen med stor sannolikhet utgöra den större delen av pensionen när man går i pension och inte den allmänna pensionen.

Tjänstepensionen är oavsett hur mycket man tjänar viktig att sätta sig in i. Första steget är att hitta sin valcentral, se del 1. Eftersom det finns flera olika avtal, finns det också ett stort antal punkter, regler och bestämmelser som gäller för just din tjänstepension.

Att ta sig tiden och sätta sig in i sin pension kan låta jobbigt, tråkigt och tidskrävande och det stämmer på alla punkter, men behöver göras ändå. För tjänstepensionen är för de allra flesta det största sparande man har och kommer att påverka pensionen mycket. Därav vikten att börja planera sin pension i tid. Helst minst 5 år före man vill gå i pension. Och det behöver få ta tid att få det rätt och göra på bästa sätt.

Traditionell eller fondförsäkring

Nästa steg är att ta reda på om man har sin tjänstepension placerad i traditionell försäkring eller i en fondförsäkring. Om du inte själv har valt hur din tjänstepension ska placeras brukar tjänstepensionen automatiskt hamna i en så kallad traditionell försäkring. Det går dock att byta till en fondförsäkring.

I en traditionell försäkring är det försäkringsbolaget som väljer placeringarna. I en fondförsäkring är du själv som bestämmer hur du vill att dina pengar ska placeras. Fondförsäkringar består oftast av en högre andel aktier än traditionella försäkringar och har därför en högre risk. Traditionella försäkringar har lägre aktieandel och därmed en lägre risk. I en traditionell försäkring erbjuds du ofta en garanti, som att du får tillbaka en del av det du betalat in. Traditionell låter tryggt men ger en sämre utveckling av pensionskapitalet, det är framför allt viktigt när du är ung och ska göra ditt tjänstepensionsval. Det påverkar din framtida pension stort om du får 3–4% i avkastning eller 7–8% under ett arbetsliv. Om du har en fondförsäkring med hög andel aktiefonder kan den med sin högre risk på sikt ge bättre värdeutveckling än traditionella försäkringar, men värdet kommer att variera mer under tiden.

Om man testar att göra en uträkning i en ränta på ränta kalkyl här är det lättare att förstå vikten och konsekvenserna av sitt val. I mitt exempel har jag tagit att testpersonen har:

• 100 000kr i insparad tjänstepension
• Fondförsäkring, som ger 7% ränta per år
• Insättning sker med 1000kr /mån från arbetsgivaren
• Personen har 20 år kvar till pensionen

Beloppet är efter 20 år: 894 504 kr

Med en traditionell:

• som ger en ränta på 3% per år, allt ovan i övrigt samma blir beloppet efter 20 år: 507 465 kr

Det ger med andra ord en skillnad på 387 039 kr. De flesta har troligtvis mer insparad tjänstepension och då kan valet mellan traditionell och fondförsäkring innebära skillnader på miljoner i slutändan.

Inget val är rätt eller fel, däremot är det viktigt att man är medveten om skillnaden ens val innebär, för det kommer göra påverka vad man får ut i pension.

De flesta fondförsäkringar börjar dra ner risken i sina placeringar 5–10 år innan pension, AP7 Såfa i PPM valet minskar andelen fonder med 3% från 55 år, SPP och Länsförsäkringar börjar dra ner risken i sina fondförsäkringar inom tjänstepension 6 år innan. Fonderna ska ju fortsätta att växa även under pensionen, i 20–30 år till, därför fortsätter bolagen att ha kvar en del av investeringarna i fonder.

Utspridda tjänstepensioner

Vilka tjänstepensioner går att flytta eller samla?

De flesta har flera olika tjänstepensioner, troligtvis utspridda på flera olika försäkringsgivare och valcentralen. Några tjänstepensioner kommer vara mindre och kanske bara ge 200 kr/månaden i pensionsutbetalning. Har man flera småduttar kan det vara värt att försöka samla ihop de till ett ställe, för att underlätta sin administration längre fram när det är dags att börja plocka ut sina tjänstepensioner.

Om man har en tjänstepensionsförmedlare via sin arbetsgivare, som Max Mathisen, Söderberg & Partner med flera, kan de hjälpa till med flytten och sköta kontakterna. Annars brukar den bank eller försäkringsgivare man vill flytta till som Nordnet, Länsförsäkringar etc. också hjälpa till med kontakten mellan de olika parterna och även ta flyttavgiften. Det är med andra ord inte fullt så jobbigt som det kan kännas att ta tag i detta.

Uttagstrategier

Så här långt in i genomgången är det dags att börja fundera och testa på olika uttagsstrategier för respektive pension. Det görs lättast på minpension under simulering eller under uttagsplaneraren beroende på om du är under eller över 54 år, för du får inte tillgång till uttagsplaneraren före 54 år hos minpension.

På Minpension.se kan du se:

• Din intjänade tjänstepension både kopplat till pensionsprognosen och uppdelat per tjänstepensionsbolag
• Genomsnittlig statistik för pensioner

För varje tjänstepension kan du se:

• Förvaltningstyp (om du har fondförsäkring eller traditionell försäkring)
• Uttagsålder 
• Uttagslängd
• Summa inbetalad tjänstepension per avtal
• Läs mer här på minpension.

Börja med att se över vilka utbetalningstider som ligger inlagda /förvalda på respektive tjänstepension. Det går att ändra både start- och sluttid på utbetalningarna, alla behöver inte starta samtidigt, eller spridas över lika många år. De pensioner som bara kommer ge mindre belopp som 200kr/mån på livslångt uttag, kan vara bättre att ta ut på kortare tid, så inte avgiften äter upp kapitalet under tiden.

Testa på minpension och prova olika uttag och fundera på:

• Vilken pension ska du ta ut först?
• Kan du jobba 50% och ta ut 50% av den allmänna pensionen?
• Hur stora blir dina tjänstepensionsbetalningar per månad om du väljer olika utbetalningstider?
• Under hur många år ska respektive tjänstepension betalas ut?
• Kan du dela upp så att du får en högre pension de första 10–20 åren när du troligtvis kommer att vara mer aktiv?
• Ska du börja ta ut den allmänna pensionen och låta PPM stå på tillväxt?
• Har du några tjänstepensioner med dyr avgift, där avgiften äter upp pensionsbeloppet?
• Hur och när kommer de olika tjänstepensionsföretagen att börja vikta om från 100 % aktier till mer räntor i dina tjänstepensioner?
• Kan du hålla nivån på kommande utbetalningar under brytpunkten för statlig inkomstskatt så att du får behålla mer av din pension?

Här kan det behövas en hel del prövade och testande innan du kommer fram till vad som passar bäst för dig.

När du väl bestämt dig för hur du vill göra och när, behöver du kontakta respektive tjänstepensionsgivare minst 6-9 månader innan du planerar att börja plocka ut dina pension. Vissa börjat automatiskt att betala ut när du fyllt 65 år, och det kanske inte alls passar med din planering, så alla olika försäkringsgivare behöver kontaktas.

Bra att känna till är att det inte finns någon samordning mellan olika pensionsutbetalare. Det innebär att du själv ska ha koll vilka skatteavdrag som görs och se till att du inte betalar för lite i skatt på totalen.

Pausa utbetalning av Tjänstepension

Detta kommer bli möjligt från 1 januari 2025. För tjänstepensioner fungerar det idag så att om du valt att börja betala ut en tjänstepension går den inte att stoppa, pausa eller förändra.

Från 1 januari 2025 kommer det bli möjligt att under de första 5 åren att göra uppehåll i en påbörjad utbetalning av tjänstepension och även att ändra utbetalningstiden efter att utbetalning har påbörjats. Motsvarande ändringar kommer också att gälla för utbetalning från pensionssparkonto (IPS).

Planera för framtiden

I sin planering av pensionen bör också ingå att fundera på vad ska hända med ditt intjänande belopp efter att du har avlidit. Hur kan du redan nu planera på bästa sätt för att din familj ska få behålla så stor del som möjligt av dina intjänande pengar.

Försäkringar

Skaffa dig kunskap om:

• Vilka försäkringar har du- både privata och via jobbet?
• Vilka villkor gäller i försäkringarna efter fyllda 55 år?
• Vid vilken ålder upphör skyddet och försäkringen att gälla?

Livförsäkring

• Se över din livförsäkring i tid, upphör den att gälla vid 65 år?
• Behöver du komplettera försäkringsskyddet för att ha råd att bo kvar i bostaden om din partner avlider?

Bolån

Många har en trygghetsförsäkring på bolånet, om en part avlider står banken för den delen av lånet. Men här är det viktigt att vara uppmärksam på vilka villkor som egentligen gäller:

• Försäkringen upphör att gälla efter 65 år
• Villkoren försämras betydligt från det att du fyller 55 år, då ersättningen krymper varje år fram till 65 år då den blir 0 kronor
• Därför kan en livförsäkring behövas om partnern ska kunna bo kvar i det gemensamma boendet även om den ena partnern gått bort.

Efterlevandepension

Efterlevandeskydd och återbetalningsskydd kan vara utformade på olika sätt beroende på försäkringsbolag. Därför är det viktigt att ta reda på hur villkoren ser ut för det pensionsbolag man själv har, och fundera på om deras villkor stämmer överens med ens egna önskemål. Men om man inte frågar kommer man få leva med standardlösningen och det kanske inte alls gynna eller säkrar upp ens efterlevandeskydd på det sättet som man själv vill.

För lika viktigt som det är att planera för sin egen pension är det att planera på ett bra sätt för ens efterlevande. Och valen man själv gör nu har stor vikt för både deras och din egen framtid. Besluten man tagit tycker inte jag ska komma som en överraskning för dem att få reda på den dagen man själv inte längre är i livet.

Förmånstagarförordnade

Om man har efterlevandeskydd i sin tjänstepension är det normala att förmånstagaren är maka/make eller /och barn. Här finns det dock möjlighet att styra mer än vad många känner till genom att skriva ett förmånstagarförordnande. Då går det att skriva in vem som ska få vad, när och hur mycket, typ att maken får 75% av beloppet livet ut och barnen får 12,5% var under 10 år.            

Alla pensionsbolag verkar inte ge den här möjligheten med att kunna skriva ett förmånstagarförordnade så det behöver man kolla upp. Och även fundera på att flytta sin pension till ett bolag som erbjuder det om man vill kunna utnyttja denna möjlighet.

Förfoganderätt

Det innebär att du kan bestämma att de efterlevande själva ska kunna förfoga över utbetalningen, med andra ord få rätt att ändra på utbetalningens längd och utbetalnings-tidpunkt.

Varför är detta viktigt?

Det handlar om att dina efterlevande ska kunna få ut så mycket som möjligt av dina pengar krasst sett istället för att de ska skatta bort en stor del. Också viktigt att se efter är, när det finns flera efterlevande att de kan styra sina egna utbetalningar så att det inte behöver vara samma för alla eller utbetalningslängd.

Med förfoganderätt kan mottagaren exempelvis ändra utbetalningstiden från 5 år till 15 år för att hamna under brytpunkten för statlig skatt, och på så sätt få ut mer pengarna.

Också här gäller det att ta reda på vad som gäller hos de olika bolagen, för alla har inte samma villkor.

Enskild egendom

En annan punkt som man också behöver ta ställning till om man skriver ett förmånstagar-förordnande är om man vill lägga till en klausul om enskild egendom, det vill säga om arvet som det blir, ska bli förmånstagarens enskilda egendom. Då blir barnens och inte deras partners pengar. Det innebär att om barnet skulle skilja sig får det behålla hela beloppet, och pengarna kommer inte ingå i bodelningen vid skilsmässan.                         

Oberoende pensionsrådgivare

Genom att börja planera i tid, testa olika scenarios, fundera, testa nya exempel och uttagstider och nivåer, har du möjligheten att i lugn och ro gå igenom och göra förändringar, kanske också boka tid hos en oberoende pensionsexpert och diskutera ditt pensionsupplägg. OBS! Viktigt att det inte är en rådgivare som får provision på vilka fonder personen föreslår och ser till att göra så bra för sig själv som möjligt och inte för dig. Bankens rådgivare är alltid en säljare som tänker på bankens bästa före ditt bästa. Därför är det värt att betala för en rådgivning.

Tips:

Pensionsguiden.nu

Småspararguiden.se

Tid

Det är med andra ord en hel del punkter som är bra att gå igenom för att planera sin pension på bästa sätt. Det är inte heller helt lätt att göra rätt och det viktigaste är att börja i tid för att göra smarta val. Alla vill ha en bra pension, för att få det behöver man planera och förbereda sig. Mitt råd är att starta i tid för att inte bli helt överväldigad av all information du behöver sätta dig in i.