Kriget i Ukraina- 1 år

Kriget i Ukraina- 1 år

Det fruktansvärda och totalt onödiga kriget i Ukraina har nu pågått i över 1 år. Och det ser tyvärr inte ut som om det snart kommer att avslutas heller. Vår värld är för alltid förändrad, tusentals döda, hundratusentals hem förstörda och miljoner människor på flykt. Till vilken nytta? Absolut ingen alls.

I december 2022, uttalade sig Jens Stoltenberg, Natos generalsekreterare, om sin oro för att kriget kan eskalera och Nato bli indraget i kriget, i en intervju med NRK. Kort därefter intervjuades Sveriges överbefälhavare, Micael Bydén, i SVT:s program Min sanning, och där bekräftade han att han delar Stoltenbergs uppfattning.  

Micael Bydén intervjuades också i Expressen i samband med programmet och uttalade sig:

I och med Rysslands pågående krig mot Ukraina är läget i världen farligare och mer oberäkneligt än på 1980-talet när två block stod mot varandra.

Han säger också att han i nuläget har svårt att se något slut på kriget och att hans bedömning är att den ryska ambitionen fortsatt är att ta över Ukraina och kuva befolkningen.

Det finns inget enkelt avslut på det här kriget vilket är oroväckande. Hur illa måste det gå för Ryssland innan man tar till något ännu värre som man faktiskt har hotat med?

Var tog de ljusa framtidsutsikterna vägen?

Vi går inte en ljus framtid till mötes som det ser ut nu.
FN: generalsekreterare António Guterras sa i sitt tal till FN: generalförsamling den 6 februari, 2023, att:

Världen står inför en rad utmaningar som tillsammans inte liknar något vi sett under vår livstid.
Jag är rädd för att världen inte går i sömnen mot ett bredare krig, utan gör det med ögonen öppna.

I sitt tal nämnde han klimatförändringar som går allt fortare, ett ökat hot från kärnvapen, ökande klyftor mellan rika och fattiga samt risken för att kriget i Ukraina kan komma att växa. Källa: AP

Ökade kostnader drabbar oss alla, med hög inflation och höga elpriser och därmed får vi vår del av krigets påverkan också i vår vardag i Sverige. Vilket återigen visar på hur samman-länkade vi är i den globala ekonomin, och vikten av att vi står enade mot Putin och Rysslands invasion, och att kriget stoppas innan det eskalerar ytterligare. Våra uppoffringar i Sverige och i väst är i jämförelsen små, alternativet är att det blir värre, mycket värre för oss alla om Putin inte stoppas.

Ökade kostnader: hög inflation, hög ränta, höga elpriser. När vänder det?

Vi ser redan påverkanskampanjer i Sverige, hackerattacker mot sjukhus och universitet, Säpo inledde ”en särskild händelse” i Stockholm och införde extra bevakning på känsliga platser den 10 februari, 2023; vi är redan under en form av attack och i ett nytt kallt krig som jag ser det.

Storoffensiv från Ryssland på årsdagen av krigsutbrottet

Allt fler signaler pekar på att Ryssland kommer, eller redan har inlett en storoffensiv inför årsdagen av invasionen den 24 februari, 2023. Kriget har ju inte gått så lätt som Ryssland i inledningsskedet trodde och armén behöver visa upp någon framgång på hemmaplan. Ledaren för Ukrainas nationella säkerhets- och försvarsråd Oleksij Danilov intervjuades av Radio Svoboda i slutet på januari, 2023, enligt TT, och sa då:

Nu förbereder de sig för maximal aktivitet och de tror att de till årsdagen ska åstadkomma något.

Fler sönderbombade städer är att vänta i en ny storoffensiv från ryskt håll

Kremls syfte ska enligt uppgifterna vara att demonstrera att ryssarna kan ta tillbaka initiativet efter månader av motgångar, vilket skulle pressa Kyiv och dess allierade att gå med på någon slags överenskommelse. Enligt källorna ska många i Kreml ha skruvat ner sina ambitioner och anser nu att det vore en bedrift att bara behålla marken där fronterna i nuläget befinner sig.

I en intervju i Aktuellt den 10 feb, 2023, sa Överstelöjtnant Peter Lidén:

Offensiven har nog varit i gång några veckor redan, precis som Ukrainas senaste offensiv i Cherson så tar det några veckor innan man ser och märker något större på marken. Han pekar ut tre områden för Rysslands fokus: Vuhledar, Bachmut och Kreminna. I de områdena bedömer han att Ryssland kan rikta in sig på att förstärka eventuella framgångar. Jag tror inte att man kommer försöka sig på något massivt frontanfall eftersom man då egentligen bara skulle dra på sig förluster.

Ryska soldater som vägrar strida

I Ryssland är det inte är speciellt mycket synliga protester mot kriget, med tanke på de straff som det innebär att ifrågasätta kriget. Trots det är många ryska soldater emot kriget.

BBC rapporterade i december 2022, om ryska soldater som blir misshandlade eller fängslade när de vägrar strida. Ukraina har inrättat en telefonlinje dit ryska soldater kan ringa om de vill hoppa av, ”jag-vill leva”-linjen. Enligt Ukrainas departement för krigsfångar, ringer många till linjen direkt från fronten. Soldater som överlämnar sig erbjuds att i framtiden bli del av fångutbyten mellan länderna eller sitta frihetsberövade för att på sikt få möjlighet att stanna i Ukraina.

New York Times skrev i början på februari 2023, att nära 200 000 ryska soldater hittills har dött eller skadats i det pågående kriget.

Vad mer kan man säga?

Media i Ryssland

Media får också allt svårare att rapportera direkt från Ryssland, och nu har även SVT:s korrespondent Bert Sundström lämnat Moskva efter 20 år. Han säger i sitt sista inslag den 10 februari, 2023, från Moskva att:

Jag känner kanske mest en sorts sorg över att landet som har lärt mig så mycket nu verkar sluta sig i en nationalistisk bubbla med makthavare som ljuger ogenerat. Någon demokrati att tala om har visserligen aldrig funnits. Det ser becksvart ut. Kriget i Ukraina känns nästan ännu mer avlägset i Ryssland än i Sverige. Trots att tiotusentals unga ryssar har dött verkar folk här inte riktigt bry sig.

Det finns ingen fri press längre i Ryssland

Väst står fortsatt enade i sitt stöd till Ukraina

Den 19 januari 2023, tillkännagav Regeringen ett nytt stort stödpaket till Ukraina värt 4,3 miljarder kronor, till stor del bestående av mera vapen, som:

  • artillerisystemet Archer
  • granatgevär med ammunition, pansarskott,
  • automatgevär och minröjningsmateriel stridsfordon 90 (CV 90) med ammunition och Robot 57 (NLAW)

Samtidigt hölls en stor givarkonferens i Tyskland med 50 länder, där vapenfrågan diskuterades. Mycket av samtalen handlande om stridsvagnen Leopard som Ukraina vill ha, men Tyskland tvekade att ge. Det gav upphov till en hel del diskussioner, Polens utrikes-minister Zbigniew Rau anklagade Tyskland för att indirekt spä på de ukrainska dödstalen, och skrev på Twitter:

Ukrainskt blod spills på riktigt. Det är priset för tvekan kring Leopard-leveranser. Vi behöver handling nu.

Efter konferensen har flera länder utlovat leveranser av stridsvagnen till Ukraina. Och i slutet av februari 2023, har det också kommit uppgifter om att även Sverige ska bistå Ukraina med Leopold stridsvagnar.

Från Ukrainas håll kommer också förfrågan om stridsflyg, för att så sätt spara på markkrafterna. Hittills har väst varit tveksamma till att skicka flygplan, det har sett som en risk att trappa upp konflikten på. I en intervju i DN, sa den svenska överstelöjtnanten Peter Lidén att han inte ser några hållbara argument för varför väst inte skulle bistå Ukraina med flygplan:

Det är egentligen ingen principiell skillnad mellan att skicka stridsvagnar och stridsflygplan.

Det återstår att se vilket land som skickar stridsflyg först till Ukraina.

vilket land blir det första att stödja Ukraina med stridsflyg?

Den 15 februari, 2023, gjorde statsminister Ulf Kristersson sitt första besök i Kyiv, både i sin roll som svensk statsminister, för att Sverige skickar mycket stöd till Ukraina men också i sin egenskap av ordförandeland i EU. Kristersson och Zelenskyj diskuterade vapenleveranserna som redan skickats och kommande. Sverige kommer att bistå Ukraina med fler vapen-leveranser framöver.

Stöd till Ryssland

Trots sanktionerna som gäller mot Ryssland är det flera länder som hjälper landet med vapen och teknologi. Vita Huset har publicerat underrättelsebilder som visar hur ryska tågvagnar åker in i Nordkorea för att lastas med raketer och robotar innan de återvänder till Ryssland, som sägs vara till Wagnergruppen, enligt AFP.

Även Wall Street Journal rapporterade i början på februari 2023, att Kina förser Ryssland med teknik som behövs i kriget, trots sanktionerna. Tidningen har genom rysk tullinformation kunnat visa på att kinesiskt statsägda bolag skickar navigeringsutrustning, störsändare och delar till stridsflyg. Ett sätt att kringgå sanktionerna är att frakta varorna genom Turkiet.

Ryska krigsbrott

Det förekommer stora mängder krigsbrott i kriget och Wagnergruppen står för en hel del av dessa. USA har riktat sanktioner mot gruppen och beskriver den som en kriminell organisation. Wagnergruppen anklagas för krigsbrott i Ukraina, och även för en stor mängd brott mot mänskliga rättigheter i Afrika.

viktigt att ansvariga straffas för sina krigsbrott

Ju längre kriget pågår desto mer krigsbrott begås och flera länder har krävt att en internationell tribunal för krigsbrott ska inrättas, något som Sverige stöttar enligt justitie-minister Gunnar Strömmer (M) till TT:

Både Ukraina som land och människor i Ukraina har blivit utsatta för förfärliga krigsbrott och ingen som ägnar sig åt den typen av brottslighet ska komma undan.

Under vecka 8, 2023, enades alla EU:s ledare om att inrätta ett internationellt centrum i Haag som ska utreda ryska krigsbrott i Ukraina. Över 60 000 misstänkta krigsbrott har redan dokumenterats där, enligt människorättsorganisationen Center for Civil Liberties.

Några av de brott som utreds är tortyr, mord, sexuella övergrepp och attacker mot civil infrastruktur. Enligt organisationen handlar det om systematiska brott och inte bara om enskilda soldaters gärningar. Avhoppade soldater vittnar också om övergrepp och några har redan dömts i domstol i Ukraina.

Sveriges Nato ansökan

Kriget i Ukraina ledde till att Sverige gjorde en helomvändning i synen på ett svensk Natomedlemskap för snart ett år sen, och resan mot medlemskapet inleddes tillsammans med Finland. I dagsläget kan det dock bli så att Finland kommer att gå före Sverige in i Nato, pga. Turkiets ovilja till att godkänna Sveriges medlemskap efter koranbränningar som skett här. Samtalen mellan Sverige och Turkiet har legat på is i flera veckor som en följd av det men planeras nu att återupptas i mars.

Expressen har pratat med olika källor inom Försvarsmakten som vill vara anonyma och som säger att scenariot:

Ett Sverige utanför Nato med Finland innanför är ett skräckscenario för Sverige – och en önskedröm för Putin.

Försvarsmakten skriver på sin hemsida:

Om Finland blir medlem, men inte Sverige, bedömer Försvarsmakten att förut-sättningarna för att försvara landet tillsammans med andra kommer att försämras.

Ukrainas EU-ansökan

Trots ett pågående krig, jobbar Ukraina på att bli medlem i EU, och att bli en del av det Europa som Putin kämpar så hårt för att hålla Ukraina borta från. Även om landet har en lång resa framför sig för att till slut kunna bli fullvärdiga medlem och kommer att behöva göra många reformer för att lyckas med det, beslöt EU-ländernas ledare i februari 2023 att ge Ukraina status som kandidatland för EU-medlemskap.

Utvidga EU med Ukraina

Som ett led i att visa sitt stöd till Ukraina åkte EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen tillsammans med 15 andra kommissionärer till Kyiv den 2 februari, 2023. President Zelenskyj sa efter mötet med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande Charles Michel att förhandlingarna om ett ukrainskt EU-medlemskap kan inleddas redan i år, rapporterar AFP.

Hur ska detta sluta och när?

Just nu finns inga tecken på att kriget går mot ett slut utan snarare att det kommer att bli långvarigt krig, som i värsta fall riskerar att utvidgas.

Planen före invasionen var att Ryssland skulle inta Ukraina på 7–10 dagar och att ukrainska folket skulle se ryssarna som sina befriare. Så blev det inte riktigt, istället står Ukraina mer enade och väst i sin tur har enats mer än tidigare, Sverige och Finland har ansökt om att bli medlemmar i Nato och vi skickar vapen till ett krigförande land för första gången sen 1939.

Vi behöver fortsätta att stödja Ukraina tills detta vansinniga krig är slut, och det enda som gäller är att Ukraina står som segrare i slutändan.

Hoppas vi slipper monument över ett 3:e världskrig

En värld där Putin står som segrare och som efter Ukraina kommer att fortsätta sin krigsföring till andra närliggande länder, är inte ett val. Eller för den delen ett utökat krig där Nato blir en stridande part, då närmar vi oss ett 3:e världskrig. Då spelar all min pensionsplanering väldigt liten roll, då kommer det snarare handla om överlevnad. Skrämmande scenarios om en väldigt annorlunda värld framåt som jag inte ens vill tänka på.

det här vill jag ha mer av, inte krig!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *