Sverige är på nytt EU-ordförandeland första halvåret 2023. Vi har varit det 2 gånger tidigare, 2001 och 2009.

Vad kommer egentligen att hända under dessa 6 månader?

Mycket på agendan är redan fastslaget och Sverige tar över stafettpinnen från Tjeckien, så det är inte helt lätt att sätta sin egen prägel på ordförandeskapet. Vi kommer att ha möjlighet att driva på frågor som Regeringen och Riksdagen tycker är extra viktiga, men som förstås påverkas av den samtid vi nu befinner oss, framförallt med tanke på kriget i Ukraina.

EU-ordförandeskapet har planerats under flera år på tjänstemannanivå, även om vi nu har en ny regering. Ett antal personerna som nu är med och ser till att allt sköts bakom kulisserna var med redan 2009 eller till och med 2001.

EU-ministern, Jessika Roswall, kommer helt klart vara mer känd efter dessa 6 månader än hon är idag för gemene man. Hon har tidigare suttit som ordförande i EU-nämnden.

Under ordförandehalvåret kommer det att hållas en stor mängd möten:

• svenska ministrar och tjänstemän kommer att leda ca 2000 möten i Bryssel och Luxemburg
• i Sverige kommer omkring 150 möten att äga rum
• 55 av dessa möten kommer äga rum runt om i hela landet, från Malmö till Kiruna

Invigningen av EU-ordförandeskapet skedde i Kiruna den 12 januari med alla EU kommissionärer, och det svenska kungaparet på plats. Då fick de besöka Jukkasjärvi, och erbjöds övernattning på Ishotellet.  Under sin vistelse fick delegaterna också en presentation av Northvold och Volvo, och hur företagen jobbar med den gröna omställningen.

EU-parlamentet fick den 17 januari under sin Strasbourgsession, höra Statsministern presentera Sveriges EU-program.

Regeringen släppte sitt program för EU-ordförandeskapet den 14 dec, 2022, och på presskonferensen gicks de olika områdena igenom.

De 4 prioriteringsområdena för regeringen under Sveriges ordförandeskap är:

1. Säkerhet – enighet

2. Resiliens-konkurrenskraft

3. Välstånd- grön omställning

4. Demokratisk värden och rättsstatsprincipen

Källa: Sweden2023.eu

1. Säkerhet-enighet

Det svenska ordförandeskapet kommer att prioritera fortsatt ekonomiskt och militärt stöd till Ukraina, och stödja Ukrainas väg in i EU.

Statsminister Ulf Kristersson sa på presskonferensen att:

Kriget kommer på ett avgörande sätt påverka det svenska ordförandeskapet. Det handlar bland annat om att behålla den europeiska enigheten i stödet för Ukraina, säkerställa ansvarsutkrävande och följa Ukrainas framsteg som EU-kandidatland…Sverige ska agera snabbt och resolut, och att det främsta uppdraget är att bidra till att trygga Europas säkerhet. Det skulle till exempel kunna bli aktuellt med nya sanktioner mot Ryssland, nya stödpaket till Ukraina eller nya åtgärder för att lösa energikrisen till följd av kriget.

Som ett led i den ovan nämnda strategin, presenterade Regeringen den 19 januari ett nytt stort stödpaket till Ukraina: 

• Uppdrag till Försvarsmakten om att förbereda överlåtelse av artillerisystemet Archer och dels det största paketet av försvarsmateriel hittills.
• Det består av bland annat granatgevär med ammunition, pansarskott, automatgevär och minröjnings materiel stridsfordon 90 (CV 90) med ammunition och Robot 57 (NLAW) till ett värde av 4,3 miljarder kronor.

Varför tas detta upp nu?

Med tanke på hur Ryssland fortsätter kriget i Ukraina och på det brutala sättet dessutom, är Sverige eniga med övriga EU-länder att vi skyddar oss själva genom att förse Ukraina med vapen. Och Archer är ett artillerisystem som Ukraina efterfrågat sedan länge och som kan vara till stor nytta i att försvara sig mot de ryska trupperna.

2. Resiliens-konkurrenskraft

Vad menas med denna punkt? Det handlar om vår handel och lärdomarna från Corona när vi och övriga länder i EU hade stora problem med att få fram material och delar till industrin, framför allt halvledare från Kina men också insikten i hur beroende många av EU:s länder varit av rysk fossilenergi. EU har sedan dess diskuterat hur vi kan bygga upp den inre marknaden och den egna produktionen genom att bygga upp stabila försörjningskedjor.

På sidan Sweden2023.eu står Regeringens program och för denna punkt har jag valt ut:

Ekonomiska aktörer gynnas av att bedriva verksamhet på den största inre marknaden i världen och konkurrerar framgångsrikt på världsmarknader, vilket lägger grunden till Europas välstånd, välfärd och internationella anseende. EU måste fortsätta att erbjuda de bästa möjliga förutsättningarna för en sund och öppen ekonomi som bygger på fri konkurrens, privata investeringar och framgångsrik digitalisering.

I sitt tal till Riksdagen 14 dec, 2022 lyfte statsministerns fram:

Ett ekonomiskt starkt och konkurrenskraftigt EU är avgörande för EU:s globala ställning. Vi vet att innovativa företag på en fri och öppen marknad inte bara bygger tillväxt och välfärd, utan också leder den gröna och digitala omställningen.  Men sanningen är att EU halkar efter. Därför behövs en tydlig konkurrenspolitik och bättre spelregler för europeisk industri…Sverige kommer som ordförande leda det fortsatta arbetet med ett europeiskt ekosystem för halvledare…(det är ) av helt avgörande betydelse, om vi ska klara av elektrifieringen av fordonsflottan.

Varför tas detta upp nu?

De svårigheter företag upplevde under pandemin med att få fram material till sin produktion, bidrog till att kommissionen började prata om hur säkra tillgång och tillväxt för europeiska företag. Världen blev ju under nedstängningarna av förklarliga skäl mer protektionistisk också, och man ville skydda sitt lands investeringar.

Annat som påverkar den här punkten är att USA under senhösten klubbade igenom sitt nya initiativ: IRA- Inflation Reduction Act som syftar till att minska utsläpp och öka den gröna omställningen.

Genom IRA vill USA hjälpa konsumenter och företag i USA att bli klimatsmarta genom att ge betydande subventioner inom flera olika områden. Det kommer att göra att efterfrågan på elbilar, vindkraftverk, solpaneler och värmepumpar, bland mycket annat, kommer att se en kraftigt ökad efterfrågan.

Det EU oroar sig för /vänder sig emot är kraven på tillverkarna att ha lokalt innehåll, dvs inte utländska leverantörer, för att få tillgång till dessa subventioner, därigenom stängs andra än amerikanska företag ute. För Sverige som ligger långt fram inom miljöteknik, betyder det att svenska företag hindras från att medverka genom olika handelshinder och protektionistiska åtgärder för att på så sätt främja amerikanska företag.

3. Välstånd- grön omställning

Mottot för det svenska ordförandeskapet är ”grönare, säkrare och friare”.

Klimatpolitiken är en av huvudprioriteringarna under ordförandeskapet från Regeringen och ambitionen från svensk sida är att slutföra förhandlingarna om EU:s klimatpaket ”Fit for 55”, som innebär att EU ska minska sina utsläpp med 55% till 2030.

I sitt tal till Riksdagen 14 dec, 2022 lyfte statsministerns fram:

EU är världsledande i klimatarbetet och den positionen vill Sverige förstärka under ordförandeskapet. Att EU:s institutioner enats om att fasa ut alla nya fossildrivna bilar till 2035 är ett stort kliv i rätt riktning. Klimatomställningen börjar och slutar med energin. Det gäller transporter och det gäller industrin. Under en kall vinter måste EU stå enat för att klara av både energiomställningen och uppgiften att värma upp europeiska hem. Därför kommer Sverige prioritera arbetet med att påskynda EU:s elektrifiering. Till exempel genom arbetet med en ny batteriförordning och fortsatta förhandlingar om att öka den fossilfria energiproduktionen. Vi kommer att ta vidare arbetet med förslagen i gasmarknadspaketet, för att ersätta rysk fossilenergi med andra koldioxidsnåla energikällor. Samtidigt som de EU-länder som själva vill, fortsätter ta ansvar genom att bygga ny kärnkraft.

Varför tas detta upp nu?

Fit for 55 måste godkännas av varje medlemsland i EU och det är ännu inte gjort, och det är en stor sak som Sverige hoppas ro i land under sitt ordförandeskap. Sverige vill också gå i täten för elektrifieringen och med tanke på hur många projekt som nu pågår i Sverige med bland annat batterifabriken i Skellefteå som Northvold bygger, Hybrid projektet för att ta fram fossilfritt stål, Volvo som fasar ut fossildrivna bilar och helt går mot en elektrifierad fordonsflotta så finns det mycket i Sverige att visa upp, och stora exportmöjligheter för svenska företag.

4. Demokratisk värden och rättstatsprincipen

En annan huvudprioritering under det svenska ordförandeskapet är respekten för demokratin, de individuella fri- och rättigheterna och rättsstatens principer.

– Oroande rapporter visar nu hur graden av demokrati har minskat i olika EU-länder, sade Kristersson i riksdagen under presentationen av programmet för EU-ordförandeskapet. Sverige ska, enligt honom, stå upp för EU:s rätt att villkora utbetalningar av EU-stöd till medlemsstater med rättsstatliga principer. Europeiska unionen grundas på demokratiska värden, vilket banar väg för sammanhållning, individuella friheter, icke-diskriminering, ökad ekonomisk produktion och globalt inflytande. 

Varför tas detta upp nu?

EU och Sverige vill visa att vi värnar rättsstaten när Ryssland så tydligt helt struntar i att Ukraina är en egen stat, men även stå upp mot Ungern som inskränker pressfrihet och även rättsstaten med oberoende domstolar, vilket också gäller Polen i allra högsta grad. Så även om vi är inom samma union så råder det på vissa områden stora olikheter ändå.

EU markerar nu också mot Iran, och inför sanktioner för att stödja de inhemska demonstrationerna som pågår sedan flera månader, folket har fått nog av det militanta styret, och proteströrelsen slagord är: kvinna-liv-frihet

Slutligen:

Det finns mycket att göra under ordförandeskapet och det ska bli intressant att se vad som rapporteras och kommer ut från ordförandeskapet och hur mycket av det ambitiösa programmet som kommer att kunna ros i land under dessa 6 månader återstår att se.

Förhoppningsvis innebär EU-ordförandeskapet att medias rapportering blir mer utåtriktade och EU informativt än i vanliga fall.

Ett halvår går fort och efter oss kommer Spanien kommer att ta över EU-ordförandeskapet för andra halvan av 2023. Spanien utgör tillsammans med Belgien och Ungern att utgöra nästa ordförandeskapstrio.