En av de första sakerna en ny regering ska göra efter ett val är att lägga fram sin höstbudget. Regeringen presenterar sin budget till Riksdagen senast den 20 september ett normalt år. Under ett valår är dock reglerna lite annorlunda och då får budgeten lämnas in senare, dock senast den 15 november. 

Den borgliga regeringen valde att lägga fram sin höstbudget, eller som den heter mer formellt- budgetproposition för 2023, till Riksdagen den 8 november.

Med tanke på att det är första gången vi har en borgerlig regering på 8 år tänker jag att det är intressant att gå igenom den del av innehållet som handlar om privatekonomi. Eftersom en borgerlig, liberal regering brukar vilja uppmuntra sparande och investeringar.

Vad var känt sen tidigare

En hel del av vad den nya Regeringen planerar att göra har ju varit känt sen innan budgeten släpptes, men det är först i budgeten som vi får se om och vilka löftena som infrias.

Sen valet 11 september har det ekonomiska läget ytterligare försämrats i världen, inflationen har inte gått ner lika mycket som hoppats, FED har höjt räntan med ytterligare 75 punkter, Liz Truss blev den mest kortlivade premiärministern i Englands historia med sina 45 dagar. Att då presentera en expansiv och reformfylld budget var inte riktigt läge för enligt Regeringen.

Finansminister Elisabeth Svantesson sa på pressträffen 8 nov när hon presenterade sin första budget:

Det är en svagt åtstramande budget som den nya regeringen lägger fram. Hon konstaterar att det ekonomiska läget är svårt, där den höga inflationen slår mot både hushåll och näringsliv.

Det är det mest negativa stämningsläget på väldigt, väldigt länge, säger hon.

Hon framhåller prognoserna om att Sverige går in i en lågkonjunktur nästa år, med ett BNP-gap som nästa år uppges bli minus 1,7%.

Att gå in i en lågkonjunktur med en åtstramande budget är lite ovanligt, konstaterar hon – det brukliga är att gå fram med mer expansiv penningpolitik när ekonomin bromsar in.

Vi är i en tid som vi inte har befunnit oss i på flera decennier. Det är svårt att bedriva ekonomisk politik då, man måste göra det ansvarsfullt, säger hon.

Siten altinget.se

gjorde en jämförelse mellan budgeten 2022 och den för 2023, och staplarna är antingen helt lika eller bara lite olika, dvs den är inga jättestora förändringar mot tidigare. Totalt handlar det om reformer på 40,4 miljarder kronor – där omkring 35 miljarder går till nya satsningar utav en budget som i sin helhet består av  1 200 miljarden, dvs 3 % ändras mot tidigare.

Synpunkter på budgeten

Att oppositionen gick ut och kritiserade budgeten var ju inte oväntat, det är deras jobb. Kritik kom också från de egna leden.

Moderata ungdomsförbundet kritiserar det egna partiets budget i ett inlägg på Twitter. Ordföranden Matilda Ekeblad saknar flera saker i regeringens och SD:s budget.

Jag saknar det utlovade paradigmskiftet i budgeten. Inga skattesänkningar för den som arbetar. Inga skattesänkningar för den som sparar. Och inga skattesänkningar för de som skapar jobb – företagarna.

SVT:s inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein skriver i sin analys över regeringens höstbudget:

Det är uppenbart att mycket fått stryka på foten till förmån för en viktigare ledstjärna nämligen att ta ansvar för Sveriges ekonomi                      

Budgeten jämfört med Tidöavtalet

Tidöavtalet är det samarbetsdokument som släpptes när den nya regeringen presenterades den 14 oktober.

Vad som sades i Tidöavtalet kontra vad som kom med i budgeten:

Biståndet

I Tidöavtalet fastslog att 1% målet för biståndet slopas, istället sätts ett fast belopp för de kommande 3 åren.

I budgeten fastslogs att biståndet blir 0,88% för kommande 3-årsperiod och därigenom sparas 7,3 miljarder kr in på biståndet.

A-kassan

A-kassa behålls på dagens nivå och det innebär att höjningen som infördes under Corona nu blir permanent, med en ersättning som då höjdes från 910 kr till 1 200kr per dag.

Utgiften för A-kassan i budgeten kostar 5,8 miljarder kr. Det här var en punkt som SD drev igenom, och är en av de största utgiftsposterna i höstbudgeten.

Pensionärernas ekonomi

I Tidöavtalet skrevs det in att ”Åtgärder för förstärkning av pensionärers ekonomi ska införas,” men inte mer preciserat än så.

I den Riksdagsdebatt som följde på Regeringens presentation av budgeten framkom det kritik mot att ingenting gjordes nu för att stärka pensionärernas ekonomi.

SD: ekonomiska talesperson Oscar Sjöstedt sa i svarsreplik under debatten att förslaget om en så kallad gas i pensionssystemet i bästa fall kanske kan genomföras i budgetpropositionen för 2024 eller 2025.

Regeringen har suttit i tre veckor. Några större reformer av ett stort och bitvis ganska komplext system det hinner man inte med på 3 veckor.

ISK-skatt

I Tidöavtalet utlovades att:

• ISK -skatten ska sänkas och de första 300 000kr ska vara skattebefriade

I budgeten infriades inte löftet om sänkt skatt på ISK-konton, utan skatten räknas istället upp nästa år. Frågan är den sänkt skatten ens kommer i nästa budget.

Inte heller löftet om skattebefrielse på de första 300 000kr på ISK-konton fanns med i höstbud-geten. Trist tycker jag eftersom jag anser att i dessa tider bör allt sparande uppmuntras.

El bidrag

I valrörelsen och i Tidöavtalet utlovades hjälp till hushållen med det höga elpriset, och ett högkostnadsskydd diskuterades.

Den 27 oktober presenterade närings-och energiministern Ebba Busch regeringens förslag på högkostnadsskydd för de nuvarande höga elpriserna, på en pressträff:

• Stödet omfattar 55 miljarder kr och ungefär 5 miljoner elkunder kommer att vara berättigade någon form av ersättning.
• Högkostnadsskyddet kommer att införas i elprisområde 3 och 4 i södra Sverige. Däremot utbetalas inget stöd till elanvändare i norra Sverige i elprisområde 1 och 2.
• För de med förbrukning i elområde 3 uppgår stödet till 50 öre per förbrukad kWh under 12-månadersperioden. För de med förbrukning i elområde 4 uppgår stödet till 79 öre per förbrukad kWh.

Nu väntar en oberoende prövning av energimarknadsinspektionen. Men ännu finns ingen tidsplan när stödet ska betalas ut till konsumenterna. Förhoppningsvis före jul.

Jobbskatteavdrag

I Tidöavtalet utlovades:

• Skatten på låga inkomster ska sänkas under mandatperioden genom ett förstärkt jobbskatteavdrag med fokus på låga och medelstora inkomster.
  Både KD och Liberalerna ville också höja brytpunkten för när man måste betala statlig inkomstskatt.
• Jobbskatteavdrag och sänkt skatt på pensioner för 30 miljarder lovades i valrörelsen.

I budgeten blev det:

• Äldre får ett förstärkt jobbskatteavdrag som kostar 770 miljoner kronor. Det innebär att det ska vara mer lönsamt att fortsätta att jobba efter att man fyllt 65 år.

Drivmedelpriset

Reduktionsplikten dvs biobränsle i drivmedel kommer att sänkas till EU:s miniminivå från och med 1 januari 2024. Det här blir den största satsningen i höstbudgeten- sänkt energiskatt på bensin och diesel kostar staten 6,7 miljarder kr nästa år. 2024 och 2025 sker det till en kostnad av 6,9 miljarder kronor per år.

Sänkningen innebär att bensinpriset blir 14 öre lägre per liter och att dieselpriset sänks med 41 öre litern vid pump. Med andra ord långt ifrån de sänkningar på upp emot 10 kr/l som utlovades i valrörelsen.

Tandvård

Ett högkostnadsskydd för tandvård planeras, och kommer att utredas under mandatperioden, men hinner troligtvis inte införas. Inga nyheter om detta lades fram i höstbudgeten.

Summering

Vinnare på budgetförslaget blir enligt Nordeas uppföljning av höstbudget:

• de som kör bil
• de som planerat att installera solceller
• barnfamiljer med bostadsbidrag
• arbetslösa i den mån de tar del av den förhöjda ersättningsnivåer som nu bibehålls ytterligare en tid

För oss, är den största påverkan elstödet, när det nu betalas ut. Min plan är att föra över pengarna om det betalas ut i en klumpsumma, till ett särskilt konto och använda pengarna till att ”normalisera” elfakturan varje månad.

I övrigt känns det inte som om jag blir speciellt påverkad av besluten i höstbudgeten. Förhoppningen är ju att budgeten ska leda till att inflationen minskar genom att den inte är expansiv och därmed inte förväntas spä på inflationen. Det gynnar ju alla konsumenter på sikt, även oss.

Men det kändes inte som att några stora reformer hade hunnits med att diskuteras mellan samarbetspartierna, eftersom de bara hade 3 veckor på sig att förhandla fram budgeten sinsemellan. Får se vad som händer till vårbudgeten. Förhoppningsvis mer privatekonomi då.