Kommer dagens kris att bidra till att vi framöver kommer att:

• lägga undan det som blev över
• inte leva över sina tillgångar
• inte ta konsumtions lån
• inte hela tiden unna sig

För så är det ju inte idag, istället har vi ju hamnat i ett konsumtionssamhälle. Här är det normala är att ta take-away mat, att många faktiskt inte kan laga mat, inte har koll på sina kreditkort och inte sparar aktivt för sämre tider, fast de egentligen har råd.

Vi har en andel som räknas som fattiga i Sverige, se längre ner, men flertalet i Sverige får det ändå att gå runt varje månad och betydligt mer därtill, men vi ändå har förlorat mycket av den kunskap som våra mor- och farföräldrar hade om att vara sparsamma och ta tillvara på de resurser som fanns. Inte för att det var hippt att kunna sylta, safta och konservera utan för att det var så man gjorde och behövde. Det var mer naturligt med planering i förväg, men framför allt att spara i ladorna för sämre tider eller bara inför vintern.

Ett annat exempel är kläder, hur många har inte köpt kläder som vi sen inte använder, eller bara använt någon gång och sen gör sig av med eller slänger. Om en billig topp går sönder lönar det sig knappt att laga. Idag tror jag att de flesta har ganska dålig koll på klädvård, och alternativ istället för att stoppa allt i tvättmaskinen efter en användning.

Att ta hand om sina kläder kanske kommer tillbaka nu med krisen, nyligen såg jag en kompis på FB lägga upp en bild på ett litet verktyg från 1940-talet som hon använde för att laga stickade tröjor med. Hennes lagning blev otroligt bra och snyggt.

Jag försöker inte på något sätt glamorisera den tillvaron som tidigare generationer hade för den var tuff på många sätt, men jag är mer ute efter att vi har tappat mycket kunskap idag i att klara oss själva. De som idag är bra på det räknas nästan som preppers.

Laga istället för att slänga behöver vi bli bättre på, så det är positivt att det kommer fler Repair Café, ställen dit du kan gå och få hjälp att reparera saker, även videos på Tiktok om alla möjliga ämnen som att reparera elektronik, laga kläder, städa, konservera etc.

Min slutsats är att det är en växande rörelse som inser det ekonomiska i att återanvända, laga och kunna mer själva och fler kommer nog ansluta sig med tanke på situationen som råder nu, när allt blir dyrare och MSB kör krisberedskapskampanj.

Matsvinn

Ett annat område vi också skiljer oss på stort från äldre tider är att idag har vi ett enormt matsvinn.

Undersökningar visar att 30% av all mat vi köper hem faktiskt slängs. Det är ju pengar rakt ner i papperskorgen. Bra är att många matkedjor börjat med svinnpåsar för grönsaker och frukt, gårdagens bröd som inte är något fel på eller rear ut varor med kortdatum. Andra exempel är appen Karma som rear ut restaurangmat.

Mitt mål är att slänga så lite mat som möjligt, helst skulle jag vilja ha sopsortering på mat också, även om vi bor i lägenheter. Det finns redan på många ställen, men inte där jag bor än. Här kommer det att bli obligatoriskt först den 1 juli 2024 med att matkompostera. Om jag bodde i hus skulle jag definitivt göra det redan nu. Ett lätt sätt att göra avfall till en resurs.

Hur kommer de sig att vi lever i en tid där vi inte längre anser oss behöva vara mer resurssmarta och bättre ta tillvara på mat, kläder och prylar? Det känns som om från 1980-talet och framåt har vi i Sverige och västvärlden levt med synsättet att vi ska unna oss, köpa mer och mer, och därigenom fått ett slit- och slängsamhälle. Vi har inte riktigt uttrycket på svenska men på engelska har vi verkligen haft ett ”lifestyle inflation” samhälle.

Jag tänker att det är dags att göra en historisk tillbakablick igen.

Från fattigland till välfärdsland

De senaste 100 årens otroliga tekniska utveckling har verkligen förändrat världen vi lever i, och det är värt att påminna sig om alla otroliga uppfinningar som vi idag tar för givet, bara en sån sak som tvättmaskin, och att inte behöva tvätta alla kläder för hand som tidigare. Min mammas mormor hade tvätthjälp och då var det fortfarande att tvätta kläderna i en å som gällde, och sen banka de torra på bryggan.

Saker vi tar för givet att alla har idag är antingen bas saker som rinnande kallt-och varmt vatten, elektricitet, toalett inomhus och kylskåp, eller saker som inte ens var uppfunna för 100 år sen som mikro, induktionshäll, mobiltelefon och internet.

Vår ekonomiska utveckling har gjort att vi idag tillhör de rikaste länderna i världen. Enligt Världsbankens jämförelse från 2021 ligger Sverige på 10:e plats i världen. Den resan har tagit oss drygt 100 år att göra från att vi faktiskt var ett av Europas fattigaste länder år 1900.

Norge, Island och Danmark ligger före oss på listan som jämförelse i vårt närområde och med liknande levnadsstandard.

Fattigdomen i Sverige var tidigare utbredd och bidrog starkt till att många valde att emigrera under andra hälften av 1800-talet, då nästan 20% av männen och 15% av kvinnorna utvandrade till USA.  Mellan 1855 och 1910 emigrerade nära 1,2 miljoner människor från Sverige. I dag har vi nästan glömt den folkvandring som skedde ut från Sverige pga. de levnadsvillkor som rådde då. Källa: SCB

Vi stod utanför både första och andra världskriget och industrin kunde expandera snabbt på den efterfrågan som följde efter krigssluten, framför allt andra världskriget. Många ekonomiska reformer genomfördes, bland annat gick vi från att ha varit ett lågskatteland till att bli ett högskatteland med en stor offentlig sektor och omfördelnings politik. Att vi införde gratis sjukvård har också bidragit till vår samhällsutveckling, här avgör inte din inkomst om du får vård eller inte.

En annan faktor som påverkat Sveriges ekonomiska utveckling är att vi aktivt arbetat för ett jämlikare samhälle. 2019 kom en rapport från Nordiska rådet som just tar upp hur kvinnors ökade insteg på arbetsmarknaden har lett till att öka de nordiska ländernas BNP sen 1960-talet. Med fler kvinnor på arbetsmarknaden behövde även andra frågor lösas som barnomsorg, utbyggd föräldraförsäkring, flexibilitet på arbetsmarknaden bland annat.

• 5-dagarsvecka infördes 1971 i arbetslivet och normalarbetstiden blev 40 timmar.
  Källa: LO  
• 1974 kom föräldraförsäkringen och reformen innebar att föräldrar kunde vara lediga i upp till 180 dagar med en ersättning upp till 90% av lönen. Källa: SCB

För det är verkligen en remarkabel resa som Sverige har gjort i form av att gå från fattigland till välfärdsland. Lite var jag inne och tittade på det i mitt inlägg om nedslag i historien om världen då och nu när jag gjorde nedslag 2021, 1971 och 1921:

Med en ökad ekonomisk utveckling har vi fått det bättre ställt materiellt. Den utvecklingen har jag kunnat se i min egen släkt, och om jag jämför mig själv med exempelvis min farmor har min familj gjort en stor klassresa på bara 2 generationer. Min farmor började jobba som hembiträde som 15-åring, och min farfar hade under lång tid dubbla jobb för att försörja familjen. Ingen av de hade möjlighet att vidareutbilda sig efter den 6-åriga folkskolan. I mitt tidigare inlägg om Sveriges ekonomiska utveckling genom släktforskning gjorde jag en djupdykning om just det.

En annan viktig reform i Sverige är att vi har gratis utbildning och att alla erbjuds möjligheten att läsa vidare på universitet och högskola. Det gör att vi idag har en högutbildad befolkning, också viktigt för ett lands utveckling. Vi har dessutom gratis skollunch i grundskolan och gymnasiet, det är faktiskt inte så vanligt bland andra länder. Flera skolor i utsatta områden erbjuder också frukost.

Ytterligare en orsak till att vi har kunnat öka vår konsumtion beror också på de reallöneökningar vi har haft i Sverige sen mitten av 1990-talet, mer i plånboken innebär också att vi kunnat spendera och unna oss mer.

Ekonomifakta tar upp detta och visar på att Sverige också stått ut i internationella jämförelse:

Även internationellt sett har reallöneutvecklingen varit god i Sverige. Jämför man data från Eurostat från 2001 och framåt har reallönerna i näringslivet ökat mer i Sverige än i EU som helhet. Den årliga ökningstakten har i genomsnitt uppgått till 1,2 procent.

Med dagens ekonomiska situation tror jag att vi kommer se en återgång till ett mer sparsamt leverne kommande år. Framför allt som vi nu ser reallönesänkningar, inflationen urholkar vår köpkraft och kommande lönerörelse kommer inte kunna kompensera för inflationsökningarna utan att på så sätt bidra till att driva på inflationen. Det gör att fler kommer behöva bygga buffert, drar in på onödig konsumtion, välja bort vissa sällanköpsvaror etc.

Tuffa tider stundar och redan nu ser vi en ökad mängd både i Sverige och internationellt som får svårt att klara sig ekonomiskt. Nya grupper vänder sig till kyrkan för att få hjälp med matkassar eller höga elräkningar.

Fattigdom

Internationellt

Det kanske verkar konstigt att ta upp fattigdom i ett inlägg om sparsamhet, men för alldeles för många är den gränsen hårfin. Dessutom har det precis varit FN:s internationella dag för att utrota fattigdomen, den 17 oktober och då passar det bra att sätta sitt eget liv i lite perspektiv. Även om dagens situation är jobbig, och gör det nödvändigt att se över sin ekonomi, som i mitt senaste inlägg om brandövning, har vi det trots allt fortfarande väldigt bra jämfört med många andra både i Sverige och i andra länder.

Tidigare i människans historia har det varit 10% som haft det bra i samhället medans övriga 90% varit fattiga, den siffran har vi idag vänt på tack vare den ekonomiska utvecklig vi har haft i världen.

De senaste 30 åren har den extrema fattigdomen minskat snabbt, från 2 miljarder människor till 698 miljoner, det är imponerade siffror. Nu ser vi ett hack i den kurvan, och fattigdomen ökar igen i oroväckande takt i och med Corona, minskad handel, och de globala nedstängningar som följde i spåren av Corona och fortfarande gäller i vissa länder som Kina.

Rapporten Global Poverty Trends från Development Initiatives, som samlar in och sammanställer data från hela världen, visar på att den globala fattigdomen ökat under Corona:

In 2021 an estimated 698 million people, or 9% of the global population, are living in extreme poverty – that is, living on less than $1.90 a day. Over 1/5 of the global population live below the higher $3.20 poverty line (1,803 million people), and over 2/5 (3,293 million people) live below $5.50 a day.

Between 2019 and 2020, the number of people living in extreme poverty increased by an estimated 50 million due to the Covid-19 pandemic and resulting global economic downturn.

The number of people living in extreme poverty is estimated to have fallen during 2021 as the global economy has started to recover, but there remains an estimated 8 million more people living in poverty today than there were in 2019.

This follows decades of impressive poverty reduction. An estimated 1.1 billion people, or 16% of the global population, lived in extreme poverty in 2010 and almost two billion in 1990.

I Sverige

SCB publicerade 2020 en rapport angående fattigdomen i Sverige jämfört med EU:

• Sverige, Finland och Nederländerna är de länder i EU som 2019 redovisar lägst andel av befolkningen i materiell och social fattigdom, mellan 4–5%. Rumänien redovisar högst andel på 39%.
• Andelen av befolkningen i Sverige som lever i materiell och social fattigdom har legat på 3–4 % de senaste åren, vilket 2019 motsvarade ungefär 400 000 personer.

En annan rapport från Pensionsmyndigheten från 2022 tar upp andelen fattiga pensionärer i Sverige:

• Andelen absolut fattiga pensionärer i Sverige är lägre än i alla andra EU-länder. Andelen relativt fattiga pensionärer är lika stor som bland den övriga befolkningen i Sverige. Det visar en ny rapport från Pensionsmyndigheten.
• Andelen absolut fattiga personer i åldersgruppen 65 år och uppåt är 1,3% i Sverige, vilket är lägst i EU.
• Andelen relativt fattiga personer i Sverige är lika stor, 13%, i åldersgruppen över 65 år som i åldersgruppen 20–64 år

Jag hoppas verkligen på att världen snart, någon gång? återgår till en mer normal tillvaro utan krig i vårt närområde som har en global påverkan på energi-och matpriser som påverkar väldigt många människor. Fler människor behöver återigen kunna leva på sin lön utan inflations-och elprischocker.

Effekter i samhället av nuvarande kris

Septembers inflationssiffror visade inget tecken på nedgång, utan låg återigen på över 9%, och inflationsmålet på 2% målet känns långt bort. Nu känner alla av prisökningarna i samhället, även om det som alltid slår hårdast mot de som redan lever på små marginaler.

Kommer dagens kris innebära en återgång till mer sparsamt leverne från konsumtions-samhället som varit rådande de senaste decennierna i en utsträckning vi inte sett tidigare?

Även på Blocket och Tradera syns den nuvarande elkrisen genom utbudet av saker folk vill bli av med i dessa spartider. I en artikel i Svd 18/9 står det att på Tradera ökade antalet annonser för spabad till försäljning med 99% i september jämfört med augusti 2022. Enligt artikel har också utbudet av lyxprylar ökat jämfört med samma period förra året, fler vill sälja sina dyra märkesväskor och exklusiva klockor.

En anledning kan vara att folk vill tjäna pengar på sånt man har hemma och för att bygga upp en buffert säger Traderas VD Stefan Öberg.

Andra effekter är att:

• Ved var det mest eftersöka ordet på Blocket under v. 37.
  De dyra uppvärmningskostnaderna har fått till följd att vi nu har vedbrist i Sverige, och det vet jag inte om vi varit med om tidigare.

Även att ta med sig matlåda till jobbet tror jag ökar nu. I dagsläget kostar en normal lunch runt 130 kr på restaurang. Även om många jobbar hemifrån någon eller några dagar i veckan, blir det snabbt mycket pengar ändå.

• Äta ute 3 dagar i veckan: 390 kr
• Per månad: 1560 kr
• Per år: 18 720 kr

Stora pengar att tjäna, framför allt om man är 2 i familjen som gör detta. Samtidigt är det viktigt att ha en levande restaurangmarknad, så jag är lite kluven. Jag vill inte sluta gå på restaurang, men tror att man uppskattar det mer när man äter ute mer sällan. Inläggets bild är från en inomhuspicknick vi hade när barnen var små, istället för en utflykt. Vi kanske behöver bli mer uppfinningsrika i dessa tider också.

Jag försöker hitta positiva saker med dagens kris, det är inte lätt men om det får oss att dra ner på slit-och släng konsumtionen och leva lite mer hållbart, se till att vi har en buffert, slutar jämföra oss med grannen i form av nyast bil, så kanske vi får med oss något positivt. Några små ljuspunkter tror jag trots allt går att hitta även i denna kris. Jag peppar mig själv och ser lätt oroligt fram emot 2023.