Nu är valrörelsen slut, och vi har ett resultat efter en rafflande valvaka. Den borgliga sidan står som vinnare men i dagsläget har vi ännu inte fått en regering presenterad. Den blir annonserad efter den 30 september, först ska Talmannen väljas, efter att Riksdagen öppnar för hösten den 27 september.

Hur miljöpolitiken kommer att se ut kommande 4 år vet vi inte, däremot är det med stor sannolikhet så att det kommer att satsas på en mer utbyggd kärnkraft framöver. Detta för att stå pall mot skenande elpriser och säkra vår egen elförsörjning framöver eftersom samhället bara ser ett växande behov av mer fossil fri el med alla företagssatsningar i Norrland, batteri fabriker och elektrifieringen av samhället.

Med tanke på dagens situation med sällan skådade elpriser på grund av kriget i Ukraina kommer det bli en svår vinter för många som jag skrev om i mitt förra inlägg.

Jag förstår att politikerna därför hellre pratade om hur hushållen ska kompenseras under valrörelsen istället för vilka satsningar de olika partierna ska göra för miljön och klimatet, men med sommarens alla bränder, värmeböljor och larmrapporter är det ändå förvånande att klimatet nämndes så lite.          

Klimatkonferensen i Stockholm

Det vara bara i början på juni i år, 2022 som representanter från hela världen var i Stockholm för att uppmärksamma 50-årsjubiléet av Stockholmskonferensen som hölls 1972.

FN:s generalsekreterare António Guterres framförde vid Stockholms-konferensen skarp kritik mot politisk handlingsförlamning i de rika länderna:        

Vi måste stoppa vårt meningslösa och suicidala krig mot naturen. Vi vet vad vi behöver göra och vi har allt fler verktyg att göra det, men vi saknar fortfarande ledarskap och samarbete. I dag vädjar jag till ledare i alla sektorer: led oss ut ur den här röran.

Jag känner inte att det kom speciellt många förslag under valrörelsen som uppföljning på konferensen.                          

Debattartiklar inför valet

Fler än jag har reagerat på att det varit så tyst från politikerna på sistone om klimatfrågan.

På Aftonbladet debatt skrev i slutet på augusti 1944 st forskare och anställda inom forskarvärlden i Sverige ett upprop till politikerna.

Forskarna avslutade artikeln med följande uppmaning:      

Läget är akut – utsläppen fortsätter att öka när de tvärtom behöver minska drastiskt. Nu vädjar vi till ALLA Sveriges politiker: Sätt klimatkrisen högst på agendan!

Använd den tillgängliga vetenskapliga expertisen, börja med att genomföra de rekommendationer ni redan fått från Klimatpolitiska rådet.

Men inte bara forskare skrev på Aftonbladet debatt inför valet om den nödvändiga klimatomställningen.

Även företagsledare utmanade politikerna, och det känner jag var ett nytt steg.

De inledde artikeln med:

Vi som skrivit under den här artikeln representerar över 200 små, medelstora och stora bolag, som tillsammans omsätter över 1 000 miljarder svenska kronor.

Klimatkrisen utgör ett existentiellt hot mot oss alla och vi behöver ställa om.

Till 2030 ska vi ha halverat utsläppen av klimatgaser för att vara i linje med Parisavtalet och begränsa uppvärmningen till max 1,5°C.

Längre ner i artikeln kom också att de inte ser utmaningarna som ett hinder utan som en möjlighet att växa:

Det är i omställningen av det svenska näringslivet som de nya jobben kommer att skapas. Det är här innovationerna kommer att knådas fram, och det är här de stora exportmöjligheterna finns.

Över hälften av världens samlade BNP har redan i dag sitt ursprung i de företag och organisationer som frivilligt gått med i FN:s Race To Zero-initiativ och därmed förbundit sig att lämna fossilsamhället bakom sig.

De företag som tar hållbarhetsfrågan på allvar i dag är de som kommer att vara bäst rustade för att göra affärer i morgon. Det är de företagen som kommer att locka till sig investerarna, kunderna och talangerna.

Och slutligen en vädjan till politikerna:

Det är här ni politiker kommer in i bilden. Vi klarar nämligen inte att gå hela vägen själva. Vi behöver både incitament och tuffare regleringar från er sida, eftersom sådana krav gör oss bättre.

Jag tycker att det var mycket uppmuntrande att läsa att det finns en sån vilja, och initiativkraft bland företagen.

Och som om de 2 tidigare debattartiklarna inte räckte för att få politikerna att vakna kom också en 3:e debattartikel innan valet på Aftonbladet debatt.

Då var det 134 st av de största svenska artisterna gick ut med ett upprop för klimatet inför valet:

Det går att driva en politik som ställer om vårt samhälle så att vi börjar leva ett gott liv inom planetens gränser. Vi är redo att ställa om – och vi behöver ett politiskt ledarskap som gör det möjligt.

Men i årets valrörelse är den nödvändiga omställningen av vårt samhälle osynlig. Klimatkrisen pågår med full kraft. Översvämningar, skogsbränder, värmeböljor och torka är bara några exempel på de förödande effekter som klimatförändringarna för med sig – klimatkrisens följder är många, många fler.

Våga tala om vilken politik ni tänker driva för att det ska bli verklighet. Våga ta ledarskap för ett gott samhälle som inte ödelägger framtiden för våra barn.       

Några av de som skrev under var:                   

Klara och Johanna Söderberg (First Aid Kit), Håkan Hellström, Nina Persson och The Cardigans, Lars Winnerbäck, Annika Norlin (Säkert!), Peter Jöback, Lasse Berghagen, Amason, Bo Sundström (Bo Kaspers Orkester), Eva Dahlgren, Ulf Lundell.

Artiklarna visar på ett stort engagemang från alla nivåer i samhället, om att dra sitt strå till stacken, men många gånger är det som hörs från politiker att ny teknik ska lösa allt och vi behöver inte ändra någonting. Den tiden tror jag är förbi. Vi behöver en global värld med samarbeten över alla gränser för att klara av att lösa denna kris.

Digitalt klimat toppmötet 2021

I april förra året, dvs 2021, som känns som en evighet sen men tanke på allt som hänt i världen sen dess, tog USA:s president initiativ till ett digital klimatmöte.

Under två dagar diskuterade USA klimatfrågor tillsammans med 40 inbjudna länder, som tillsammans med värdlandet står för drygt 80% av världens klimatutsläpp.

Det digitala klimatmötet resulterade i stora löften från flera viktiga länder. Aldrig tidigare har världens klimatarbete tagit ett så stort steg på så kort tid, rapporterade DN med hänvisning till en analys från organisationen Climate Action Tracker.

Men trots detta är världen långt ifrån att Parisavtalets 1,5-gradersmål. För att nå detta krävs en tio gånger större utsläppsminskning till 2030. Flera länder, som Kina, Ryssland, Brasilien, Australien och Indien, presenterade inte några nya mål för minskade utsläpp under toppmötet.

Det är inte så att vi är på väg att nå klimatmålen som vi satt upp sa Johan Kuylenstierna, dåvarande ordförande i Klimatpolitiska rådet.

Inför klimatmötet sa klimatprofessorn Johan Rockström att:

Det behövs en rejäl skärpning för nu är vi på väg mot en global uppvärmning som kommer att överstiga 2,5 till 3 grader, ett ställe vi inte varit på de senaste fem-sex miljoner åren.

Enligt honom var de 3 viktigaste frågorna:

En global avgift på koldioxid, investeringar i en grön klimatfond och skärpning av klimatmål.

Johan Rockström var hoppfull inför mötet.

För första gången i mänsklighetens historia har de tre största ekonomierna i världen, USA, EU och Kina, ställt sig bakom vetenskapligt uppställda mål.

Under mötet aviserade Joe Biden att USA ska minska sina utsläpp med 52% innan 2030, jämfört med utsläppsnivån 2005. Många länder kommittade sig till att bli klimatneutrala på mötet och USA och Kina lovade att samarbeta angående klimatet.

Frågan är ju vad som händer nu, med dagens utveckling i världen? Om vi låg efter i omställningen i april 2021, har vi ju knappast hamnat i en bättre situation nu, nästan 18 månader senare med ett pågående krig i Ukraina och ett Ryssland som inte pratar med varken USA eller EU och framför allt inte om några klimatmål. Kriget har också bidragit till att Tyskland ökat sin användning av kol, och beslutat att ompröva sitt beslut om nedläggning av sin kärnkraft. Dessutom ser kriget i Ukraina ut att bli en utdragen affär och ingen snabb specialoperation som Putin trodde.

Jag undrar när och hur ska världen kunna samarbeta igen om klimatet efter kriget?

Klockar tickar oroväckande snabbt, och länder drabbas hårt av olika klimatkatastrofer just nu:

• Pakistan fick enorma översvämningar i augusti, 1/3 av landets yta stod under vatten
• Alaska rustade sig nyligen för den värsta stormen någonsin
• Marche i Italien fick precis ett skyfall som innebar 6 månaders regn på 1 dag med flera döda och saknade som följd. 

För att lösa alla klimatfrågor och problem och utmaningar behöver vi mer enighet än någonsin och tyvärr känns det som vi just nu står längre ifrån varandra än tidigare. Vilka beslut som tas den närmaste tiden i Sverige, EU, USA och övriga världen är avgörande för att vi ska lyckas.

Min fundering är kommer det att gå? Samtidigt finns det inget val om vi ska klara av att lämna en beboelig planet till våra barn och kommande generationer.