För att avsluta mitt 50års år, kom jag på att jag vill undersöka och se hur världen har förändrats de senaste 50 och 100 åren. Det blir svårt att exakt jämföra område per område, men inlägget ger en bild av den utveckling världen genomgått.

Det bästa är att jag också lär mig massor under resans gång, som jag sen kan använda framåt när jag forskar och skriver ner min egen släkthistoria.

Jag börjar i nutid 2021 och beger mig på en resa bakåt i tiden och gör stopp:

• år 1971, eftersom det är 50 år sen och året då jag föddes
• år 1921, då jag förflyttar jag mig ytterligare 50 år tillbaka i tiden från 1971, och har på så sätt snabbt tagit mig tillbaka 100 år i tiden

Några korta tankeövningar på hur mycket som har hänt på 100 år:            

• 1971 var det 50 år sen allmän rösträtt infördes och bara 2 år sen månlandningen,  Vietnamkriget pågick fortfarande precis som kalla kriget. Sverige hade fortfarande inte lagstiftat om att förbjuda barnaga eller för den delen att tillåta aborter.
  
• 1921 hade Sverige precis infört allmän rösträtt, och de första kvinnorna valdes in i Riksdagen. Då var det bara 3 år sen första världskriget hade slutat och spanska sjukan härjade fortfarande i världen. Många emigrerade fortsatt från Sverige till Amerika varje år.

Sverige 2021                            

Sverige och världen är fortsatt starkt påverkade av Corona och nu i december har en ny variant upptäckts som sprider sig oroväckande snabbt. Krav på vaccinationsbevis har införts sen 1 december på offentliga tillställningar för över 100 personer.

Trots Corona har ekonomi gått som tåget, och börsen har slagit rekord. Inflationen är betydligt högre än den varit på flera år, men Riskbanken har aviserat att de troligtvis inte kommer göra någon räntehöjning före 2024.

Ekonomi

Medellönen blir min första parameter att titta på. SCB publicerar löpande statistik och enligt deras siffror som publicerade 2021-10-13 är medellönen för 2020:                     

• Medellön per månad: 36 100kr        
• För män: 37 900 kr
• För kvinnor: 34 200kr                            

SCB visar att den sammanräknade förvärvsinkomsten för kvinnor är mindre än för män, och att för befolkningen 20–64 år var kvinnors inkomst 83 % av männens 2019. Däremot har kvinnors inkomster sedan år 2000 ökat mer än mäns, med 42 % jämfört med 31 % för män. 
Källa: SCB

Befolkning      

I slutet av 2020 var Sveriges folkmängd 10,3 miljoner människor.

Folkökningen beror på att det har fötts fler än det har dött, men framför allt beror den på att fler har invandrat än utvandrat.
Källa: SCB

Medellivslängden                    

De senaste siffrorna är från 2020:                   

• Männens medellivslängd var 80,6 år                           
• Kvinnornas var 84,3 år                          

Enligt SCB beräknas medellivslängden ha ökat ytterligare om 10 år. Då kommer medellivslängden för kvinnor att vara 85,7 år och 82,8 år för män.

Varför är det intressant? Jo, för det påverkar besluten som rör pension och riktåldern för när det är möjligt att börja plocka ut sin allmänna pension.
Källa: SCB

Pensionsålder                            

Pensionsmyndigheten har statistiken över hur pensionsuttagen förändrats över tid. Deras statistik visar att medelpensioneringsåldern sedan 2011 har legat mellan 64,4 och 64,6 år, men att den under 2020 ökade till 65 år.

Intressant att notera är också att spridningen över när personer går i pension har ökat över tid. Av de som föddes 1938 (och är 83 år idag) gick 77 % i pension vid 65 års ålder. Idag är siffran för de som blev 65 år 2020, och därmed är födda 1955, bara drygt 39 %.
Källa: Pensionsmyndigheten

Jobba längre, bli jobbonär, eller ta flexpension har blivit mer vanligt. Det är inte längre en lika klar gräns att gå i pension vid 65 år.

Att höja pensionsåldern för allmän pension är det fler länder som gör, vilket jag skrev om i mitt inlägg om pensionsåldrar i världen.

Jämställdhet  

Representation i Riksdagen

Ett annat område som jag tycker är intressant att ta upp, i ljuset av att det i år är 100 år sen allmän och lika rösträtt infördes är hur det ser ut med jämställdheten i Riksdagen.               

Här ligger Sverige i topp, för under 2020 var 49,6% av ledamöterna i svenska riksdagen kvinnor och det gör oss till det mest jämställda parlamentet inom EU, där genomsnittet för andelen kvinnor i parlamenten är knappt 33 %. 
Källa: Europaportalen

Trots det har det tagit till december 2021, innan Sverige fått sin första kvinnliga statsminister. Oavsett politisk läggning/färg/läger så är det på tiden tycker jag. Här ligger vi efter många länder förutom alla våra nordiska grannar som redan haft kvinnliga statsministrar sen länge.

Företag som startas av kvinnor                        

Ett område vi inte är lika jämställda inom är kvinnligt företagande, och där ligger vi faktiskt långt under Europa genomsnittet.                            

2020 var bara drygt 26 % av företagarna i Sverige kvinnor, EU-snittet ligger på 33%. I topp finns Lettland med 44 % 2020.
Källa: Ekonomifakta

Utbildning      

En viktig faktor för att ett samhälle ska utvecklas är utbildning, så hur den förändringen sett ut i Sverige de senaste 100 åren är jag också intresserad av att ta reda på.    

Eftersom vi har skolplikt för grundskolan, mäts andelen som läser vidare efter det, vilket SCB också har statistik över.

Att andelen utbildade ökat över tid är ingen anmärkningsvärt om vi jämför med 1921 men att andelen ökat snabbt bara i nutid, dvs. om man jämför 2020 med 2000 är intressant.   

2020 var siffrorna:                     

• 44 % läste vidare efter gymnasiet   
• För kvinnor var det 51 % och för män 38 %               

Sammantaget räknas 29 % av dessa till högutbildade, då det är SCB definition om man läst 3 år eller mer efter gymnasiet                             

2000 var bara 16 % högutbildade. En bidragande orsak till ökningen är att det idag finns fler platser på universitet och högskolor.
Källa: SCB

För att avsluta nedslaget i 2021 är det också värt att påminna sig om saker som inte ens fanns i nästa nedslag 1971, och som vi idag tar alldeles för givet:  

• Internet                        
• Mobiltelefon              
• Hemdator/ laptop    
• streamingtjänster     
• digitala möten            
• samkönade äktenskap                        
• förbud mot barnaga

Världen 1971

Under 1970-talet kom flera viktiga förändringar och reformer, och vi fick ett mer modernt samhälle.

Ekonomi          

Stora reformer som kom 1971:                        

• 5-dagarsvecka infördes 1971 i arbetslivet infördes och normalarbetstiden blev 40 timmar.
  Källa: LO
   https://www.lo.se/start/om_oss/historia/1960_1979
• 1971 kom regeln om särbeskattning, det innebär att en person beskattas utan hänsyn till någon annan persons inkomst.
  Det innebar att gifta kvinnor blev ekonomiskt självständiga, och det var också en stor reform för kvinnors rätt att försörja sig själv. Tidigare hade kvinnans inkomst lagts ovanpå mannens, vilket var sambeskattning. Det gjorde att en stor del av kvinnans inkomst skattades bort.
  Gifta kvinnor hamnade därmed i en beroende ställning. Reformen innebar också att andelen kvinnliga företagare ökade eftersom de fick behålla mer av sin egen inkomst.
  Källa: Jämställ.nu
  https://www.jamstall.nu/fakta/viktiga-artal/        
• Ytterligare en stor reform värd att ta upp, även om den kom 1974 är föräldraförsäkringen. Reformen innebar att föräldrar kunde vara lediga i upp till 180 dagar med en ersättning upp till 90% av lönen.
  Källa: SCB

1971 var 60,8% av kvinnorna sysselsatta i arbetslivet, att jämföra med männen som hade en sysselsättningsgrad på 84,7%.

Den ska jämföras med dagens siffror som är 74,7% för kvinnor och 78,7% för män.
Källa: Ekonomifakta

Statistiken har ändrats en hel del i hur de olika grupperna redovisas och det är svårt att hitta en bra jämförande siffra för 1971 mot 2021, en annan faktor är att det i vissa lägen inte ens finns statistik för kvinnor med 1971, troligtvis fanns inte tillräckligt med underlag.

SCB har en sammanställning från 1973 fram till idag, och om jag tar ett snitt på privat, statliga och kommunanställda från 1973 skulle jag tro att medellönen låg på ca 3000kr 1971. Det ger mig i alla fall en liten vägledning.
Källa: SCB

Folkmängd/ befolkning i Sverige                   

1971: 8 milj      

Det är en siffra som jag tycker fanns kvar länge, under min uppväxt och in på 1980-talet att Sveriges folkmängd var 8 miljoner. Och nu när jag letat och läser statistik så stämmer faktiskt det, för det tog 35 år från det att Sverige blev 8 miljoner, 1969 tills vi blev 9 miljoner 2004.   

Dagens siffra på 10 miljoner nådde vi 2017, och prognosen för när vi når 11 miljoner är 2034.
Källa: SCB

Medellivslängd

Att välståndet ökat snabbt under 1900-talet är välkänt, men hur mycket det faktiskt också påverkat vår medellivslängd är spännande att läsa.

Jämfört med början på 1900-talet fram till 1970-talet ökade kvinnors livlängd med 21,1 år, och var under 1970-talet 78,1 år.

För männen var ökningen från 1900-talets början till 1970-talet 17,7 år, och deras medellivslängd under 1970-talet 72,3 år.                            

Idag har livslängden ökat ytterligare, om än inte lika snabbt. Kvinnors medellivslängd var 2020, 84,3 år och männens 80,6 år. 
Källa: SCB

Pensionsålder                            

1971 var pensionsåldern 67 år och motioner skrevs i Riksdagen för att sänka den allmänna pensionsåldern till 65 år.
Källa: Riksdagen

Först 1976 togs beslutet om att sänka pensionsåldern till 65 år.

50 år senare är vi tillbaka vid diskussionen men istället höjer vi nu pensionsåldern. Nytt beslut om pensionsålder, pga. att vi lever längre har beslutats i maj 2021:            

Idag kan du ju gå i pension vid 62 år och få ut din allmänna pension och vid 65 år får du ut din garantipension. Från och med 2027 kommer du kunna få ut din allmänna pension först vid 64 år, i och med att riktåldern höjs till 67 år, säger Erik Granseth, analytiker på Pensionsmyndigheten.

Jämställdhet  

Representation i Riksdagen 

Även om allmän och lika rösträtt infördes 1921, så var andelen kvinnor i Riksdagen 1971 fortfarande låg, bara 14%.  
Källa: Riksdagen

Den första kvinnliga ministern kom först 1947, Karin Kock som då blev folkhushållningsminister i Tage Erlanders regering.
Källa: Populärhistoria

Fri abort           

Kvinnorörelsen var stark under 1970-talet och en av de frågor som drevs aktivt var rätten till självvald abort.  1971 gällde fortfarande abortlagstiftningen från 1938, som bara tillät abort av medicinska, humanitära och eugeniska (arvsbiologiska)skäl.

Först 1975 fick vi rätt till fri abort enligt lag. 

Källa: Jämställ.nu

Barnaga            

1979 blev Sverige det första landet i världen som i lag införde förbud mot barnaga. Idag har enbart 43 övriga länder följt efter och instiftat samma lag.
Källa: Unicef

Företag som startades av kvinnor                  

För 1971 har jag inte lyckts hitta någon statistik på andelen kvinnligt företagande. Däremot har jag hittat flera intressanta forskningsrapporter som visar på hur kvinnligt företagande osynliggjorts under historien och till viss del även motarbetats.                            

Kvinnors entreprenörskap – en vit fläck i ekonomisk vetenskap och historia 

Genus och företagande, från 2016

En kvinnlig uppfinnare som jag hittade via Företagskällan var:                     

Greta Nilsson i Älvsbyn, Norrbotten, skapade 1971 världens första djupfrysta smörgås, Renklämman. Denna innovation lade grunden till företaget Polarbröd.          

Utbildning      

Läsåret 1970/71 genomfördes en skolreform och läroplan som innebar 9- års grundskola.

Skolan skulle ha 3 stadier, och 1971 infördes det vi känner igen idag:
lågstadiet (åk 1-3)
mellanstadiet (åk 4-6)
högstadiet (åk 7-9)

Uppdelningen hade införts på prov redan från läsåret 1962/63 men permanentades 1971. Reformen innebar också att det blev 9-års skolplikt från tidigare 7år, för tidigare ingick inte högstadiet i folkskolan.

SCB skriver att:                           

Men ökningen från sju års skolplikt till nio år innebar en stor förändring för familjen, för många var det fortfarande svårt ekonomiskt att avvara sina ungdomar som arbetskraft hemma.              

Folkskolan var obligatorisk för alla och de allra flesta barn gick den också i 7 år, men det kunde skilja sig åt en del.  I början av 1900-talet gick knappt vart femte barn mellan 7 och 15 år i folkskola på heltid, en årskurs per klass.

På 1940-talet hade andelen ökat till cirka 40%, till följd av nya beslut som främjade att barn kunde gå i skolan. 
Källa: SCB

Även för gymnasiet infördes en reform 1971.                        

Då slogs de tidigare skolformerna gymnasium, fackskola och yrkesskola ihop till gymnasieskola, med den nya läroplanen. Studentexamen avskaffades 1969.

Andelen som tog studenten ökade också från att på 1950-talet varit 5% av en årskull till att 1970 vara uppe i 30%. Idag är den siffran 80%.

1973: Den sista flickskolan stängs i Sverige. 

1975: Lag om barnomsorg, alla 6-åringar får rätt till avgiftsfri förskoleplats. 
Källa: Läraren.se

Världen 1921

Även om 100 år känns länge sen, så ser människorna ända väldigt lika oss ut på bilder och filmer från 1920-talet, modet är modernt jämfört med början av 1900-talet, det finns bilar, bio och en frihetskänsla i samhället som påminner om vår tid.

Ekonomi

Flera viktiga ekonomiska reformer kommer under 1920-talet.

1925 trädde lagen i kraft som sa att kvinnor skulle vara likställda männen vad gäller att ha behörighet att inneha ämbeten i statstjänst. De tjänster som undantogs var främst militära och polisiära.
Källa: Jämställ.nu                

Men det tog ända till 1939 innan det blev förbjudet att avskeda en kvinna pga. graviditet, förlossning eller giftermål.

Myndiga

Att kunna bestämma över sin egen ekonomi, fatta egna beslut och teckna egna avtal tar vi idag för självklart, oavsett om man är man eller kvinna.

Men enligt den svenska lagstiftningen har svenska kvinnor länge varit omyndiga. Det var bara änkor som kunde vara myndiga, så länge de inte gifte om sig. Demokratins historia på just det här ämnet går att läsa om på Riksdagen.se: 

• 1858 fattade riksdagen beslutet att ogifta kvinnor kunde anmäla till domstol att de ville bli myndiga från 25 års ålder.             
• 1865 blev de automatiskt myndiga när de fyllde 25 och 1884 sänktes åldern till 21. Men detta gällde alltså bara ogifta kvinnor. När en kvinna gifte sig ställdes hon under sin mans målsmanskap.
• Det var först 1921 som även gifta kvinnor blev fullmyndiga, samma år som kvinnor fick rösta i riksdagsvalet för allra första gången.  
  Källa: Riksdagen.se

Medellön        

LO publicerade en rapport 2013 som heter ”Hundra år av ojämlikhet” som går igenom löner för tjänstemän och arbetare 1913-2012 och tar upp skillnaden mellan män och kvinnors löner.

På 1920 fanns det särskilda kvinnolöner och kvinnors lön var i snitt 60 % av männen lön.

I rapporten kan man läsa:

År 1921 slog dock 1920-talskrisen till och lönerna minskade såväl nominellt som realt. Lönerna stabiliserade sig dock efter något år runt 220 kronor i månaden för arbetare och runt 340 kronor för tjänstemän. Och på den nivån låg sen lönerna i nästan 20 år, fram till andra världskriget

Folkmängd i Sverige

1921 har Sverige 5,8 miljoner invånare. Befolkningen hade varit betydligt större om inte så många valt att utvandra under andra hälften av 1800-talet, då nästan 20% av männen och 15% av kvinnorna utvandrade till USA. Mellan 1855 och 1910 emigrerade nästan 1,2 miljoner människor från Sverige.
Källa: SCB

Medellivslängd

Utvecklingen gick framåt på många fronter på 1920-talet och det bidrog till att allt fler överlevde sina första barnår. SCBs mätningar visar att de barn som föddes 1925, var den första årskullen där mer än 90 % överlevde fram till sin 18-årsdag, från att SCB har statistik, från 1751.

• Uppdelat på kön är det 92 % bland flickorna och 90 % bland pojkarna.                  
• 5% av flickorna och 6% av pojkarna dog under sitt första levnadsår
  Källa: SCB

Medellivslängden 1921, visar SCB:s statistik, var för män 60,97 år vid födsel. Överlevde man då och även fram till sin 50-års dag, fanns goda möjligheter att leva upp till 75 år.

För kvinnor är samma siffror 63,16 år, och även där hopp om att leva tills 75 år om man uppnådde sin 50-års dag.
Källa: SCB

Pensionsålder                            

Allmän pension infördes 1914 i Sverige och pensionsåldern sattes till 67 år. Pensionen var behovsprövad och bekostades med allmänna medel.

När allmän pension infördes fick män högre ersättning än kvinnor med motiveringen att kvinnor levde längre. Med tanke på medellivslängden ansågs 67 år som en hög ålder, men det tog ända till 1976, innan man sänkte till 65 år. Först då ansåg man att det fanns statsfinansiella förutsättningar för en ålderssänkning.

På 1920-talet fanns det variationer när man kunde gå i pension, och för Kommunanställda var normal pensionsålder 65 år för män och 60 år för kvinnor.
Källa: Pensionsmyndigheten

Jämställdhet  

I år firar vi Demokratin 100 år eftersom det 1921 infördes allmän och lika rösträtt i Sverige. Det innebar att 1921 var det första riksdagsvalet kvinnor både hade rösträtt och dessutom hade möjligt att rösta på kvinnliga kandidater.

Valdeltagandet 1921 var för män 62 % och för kvinnor nästan 50% av de som var röstberättigade.

5 kvinnor valdes in i riksdagen. Riksdagen var ännu uppdelad i 2 kammare, och Kerstin Hesselgren blev den första kvinnan i första kammaren, de övriga 4 kvinnorna; Elisabeth Tamm, Nelly Thüring, Agda Östlund och Bertha Wellin, valdes in i andra kammaren.
Källa: Riksdagen.se

Utbildning

• Under 1800-talet infördes obligatorisk folkskola i Sverige för både pojkar och flickor. Däremot var högre studier fortfarande reglerade för kvinnor.

• Först på 1920-talet fick kvinnor gå på de statliga högre allmänna läroverken.

• 1927 kom en skolreform som gjorde det möjligt för flickor att få statlig utbildning på samma villkor som pojkar.

• Omkring 65 % av kvinnorna och drygt 50 % av männen födda 1925 hade förgymnasial utbildning. 
• Andelen som fortsatte studera var betydligt färre, bara 7 % av kvinnorna och 17% av männen hade eftergymnasial utbildning.  De flesta gick i 7-årig folkskola innan de gick ut i arbetslivet som 14-15-åringar.
  Källa: Jämställ.nu

Jag har en kvinnlig släkting som studerade i Uppsala på 1920-talet och sen for själv till Paris. Eftersom det då var ovanligt och inte helt lätt heller, är det något jag vill ta reda på mer om i min släktforskning.

Det här inlägget gör ju bara några korta nedslag i historien, men det är ändå häftigt att se hur mycket som har hänt de senaste 100 åren och hur levnadsförhållanden har ändrat och hur samhället utvecklats.

Något som slår mig är också hur fantastiskt det är att kunna söka all denna information via nätet, den är publik och jag vet att jag kan lita på den.

På något sätt kommer det att komma fler inlägg framöver där jag dyker ner i historien igen.

Minst lika spännande som det är att se bakåt, är det att fundera på hur världen kommer att se ut framåt, om 50 år 2071. Förhoppningsvis bloggar jag fortfarande då, det är i alla fall planen. Min önskan är att vi har lärt oss att ta hand om naturen bättre, vi har lyckats lösa klimatkrisen och har fortsatt en bebolig planet.

Eftersom det här blev ett så långt inlägg får det bli mitt sista inlägg för året.