Jag har läst olika studier som jämför pensionssystemen runt om i världen och det kändes intressant att lära sig mer om och ta upp på bloggen.

Vi tror gärna att vi Sverige har världen bästa pensionssystem, men stämmer det verkligen?

Hur kommer vårt pensionssystem se ut när vi får en allt större del av befolkningen som är äldre, med tanke på att livslängden ökar i Sverige?

En artikel i The Atlantic tog upp ett intressant faktum att livslängden USA sjunker, och orsakerna bakom detta. Nu pratar vi fakta före Covid, dvs. att livslängden sjunker beror inte enbart på att USA haft höga dödstal i pandemin.

Det är en förhållandevis snabb förändring. Fram till 1990-talet var livslängden ungefär samma i USA som i många västeuropeiska länder som Tyskland och Storbritannien. Sen hände någonting för idag dör fler amerikanska barn innan de fyllt 5 år, fler tonåringar innan de fyllt 20 år och fler äldre innan de fyllt 65 år än i Västeuropa.

The Atlantic hänvisar till studier och införandet av olika reformer som gjorts i Europa men i flera fall saknas i USA. Ett slående exempel är allmän sjukförsäkring, en annan är den stora mängden vapen i USA och dess liberala vapenlagar, men också att det finns färre fattiga och inkomstskillnader är mindre i de västeuropeiska länder som jämförts med USA. Alla viktiga faktorer som påverkar livslängden.

Ökad livslängd i Sverige

I Sverige har medellivslängden sen 1980 ökat med 9 år! för män och för kvinnor 6 år, enligt SCB. Det är mycket på förhållandevis kort tid, bara på 40 år.

Det innebär att vi kommer att ha fler år som pensionärer och därför införs fler förändringar i pensionsåldern. Jag tänker att det egentligen är positivt på det sättet att en höjd pensions-ålder visar att vi lever allt längre och förhoppningsvis också får fler friska år.

Högre pensionsålder i Sverige

I slutet på oktober släpptes nyheten om att den lägsta pensionsåldern i Sverige kommer att höjas igen:

• 2023 höjs åldern till 63 år när det kommer att vara möjligt att ta ut allmän pension och sin premiepension. Det gäller därmed de som är födda 1961 och senare.
• Samtidigt som denna ändring införs kommer också åldern för att ta ut garantipension att höjas till 66 år, med den höjning följer också att 66 år blir den nya ålder för att få andra åldersrelaterade stöd som bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomst-pensionstillägg.
• Den sänkta skatten på lön och pension som nu gäller från 66 års ålder, dvs. det är mer förmånligt att fortsätta att jobba, kommer att förändras och ska från 2023 gälla först från 67 år.
  En ändring som jag tror till viss del motverka det man vill åstadkomma, nämligen att fler ska jobba längre.

Redan nu aviseras att fler förändringar kommer att ske.

• 2026 kommer ytterligare höjningar av ålder för garantipension och övriga tillägg, då dessa ska kunna tas ut först från 67 års ålder.
• Som jag tolkar det, gäller det då att den lägre skatten på lön och pension höjs till 68 år.
• 2026 blir den nya ålder 64 år när det är möjligt att börja plocka ut sin allmänna pension och premiepension.

Hur ser det ut i andra länder?

Allt fler länder inser att med en befolkning som ökar i ålder, dvs. lever allt längre utan att jobba, behövs också förändringar i pensionssystemet.

Många europeiska länder har eller kommer att införa en höjning av sin pensionsålder, precis som Sverige, enligt en sammanställning på minpensions bloggen.

Pensionsåldrar i Europa:
Land	Nuvarande pensionsålder	Framtida höjda pensionsålder
Belgien	65 år	67 år (2030)
Bulgarien	66 år 8 månader	67 år (2023)
Danmark	67 år	68 år (2030)
Estland	64 år	65 år (2027)
Finland	63 år 9 månader	65 år (2027)
Frankrike	66 år 7 månader	67 år (2023)
Irland	66 år	68 år (2028)
Italien	67 år	67år (2028)
Kroatien	65 år	67 år (2033)
Nederländerna	66 år 4 månader	67 år (2025)
Spanien	66 år	67 år (2027)
Storbritannien	66 år	68 år (2046)
Tyskland	65 år 9 månader	67 år (2031)

källa:bloggen.minpension.se

The Mercer Global Pension Index

Mercer är ett forskningsinstitut som varje år går igenom pensionssystemen i ett flertal länder världen över och sammanställer dessa och poängsätter. Minst lika viktigt är att de också går igenom faktorer som påverkar pensionssystemen, som läget på den finansiella marknaden, historiskt låga räntor och även extraordinära händelser som den nu pågående pandemin.

En jämförelse mellan olika länders system, som alla är utvecklade från olika behov och ekonomiska, kulturella och politiska utvecklingar som skett i respektive land, är inte helt lätt.

Studien jämför 39 olika pensionssystem som tillsammans utgör 64 % av världens befolkning. Den poängsätter respektive system efter 3 olika underkriterier:

• Lämplighet (Adequacy)
  Här tas upp vilka förmåner som ges i respektive pensionssystem.
  Den här delen ges mest tyngd i studien och viktas 40 % av poängen.
• Hållbarhet (Sustainability)
  Denna del fokuserar på framtiden och olika åtgärder som tas för att systemet även i framåt ska vara hållbart.
  Delen utgör 35 % av studiens poäng.
• Hederlighet/Integritet (Integrity)
  Sista delen tar upp de olika lagstiftande åtgärder som tas och väger även in invånarnas förtroende för systemet.
  Delen utgör 25 % av studiens poäng.

Bästa pensionssystemet

Landet som har det bästa pensionssystemet är Nederländerna enligt studien, för andra året i rad, följt av Danmark. De utgör tillsammans de enda länderna som får A i studien.

Sverige kommer på 6:e plats. Vi hamnar i den sk. B gruppen som innebär att studien ser att länderna har ett bra system ”sound system” med många bra fördelar men det finns några områden som kan förbättras, vilket gör att vi inte hamnar i A-gruppen.

I B gruppen hamnar också följande länder:

• Israel
• Australien
• Finland
• Sverige
• Singapore
• Norge
• Kanada
• Nya Zeeland
• Tyskland
• Schweiz
• Chile
• Irland

Nederländern: grupp A

I Nederländerna är pensionsåldern 66,4 år, men genomsnittsåldern för pension är 63,8 år. Även Nederländerna ser över sitt system och kommer att höja pensionsåldern till 67 år från 2024, vilket beror på oro över ökade kostnader för en åldrande befolkning.

Regeringen försöker också övertyga invånarna att jobba längre genom att ge högre avsättningar för de som är fortsatt anställda efter pensionsåldern och även ge bonusar till företag som anställer pensionärer.

Det kanske är något som Sverige borde ta efter, idag om du är privatanställd förlorar du inbetalningarna till tjänstepensionen efter 65 år, trots att arbetsgivaren får lägre arbets-givaravgift för de över 66 år.

Danmark: grupp A

I Danmark kommer pensionsåldern från och med 2022 höjas till 67 år från 65 år idag. Nästa höjning kommer 2023 när den nya pensionsåldern blir 68 år.

Men i verkligenheten är den genomsnittsliga pensionsåldern idag för män 65.1, och för kvinnor 62.5. 

Finland: grupp B

Även i Finland uppmuntras man till att jobba längre genom att få högre ersättning efter 68 år. I Finland är pensionsåldern idag 63 år, men kommer att höjas till 65 år 2027.

Norge: grupp B

Norge har sen 1970-talet haft en pensionsålder på 67 år för den statliga pensionen, även om många börjat ta ut sin pension vid 64-66 år. Även här diskuteras en höjning av pensionsåldern, men det finns ännu inga planer på att göra en förändring.

Sverige: grupp B, 6:e plats med 71,2%

De förbättringsåtgärder som Mercer föreslår för Sverige är:

• Fortsätta att höja åldern för den statliga pensionen för att på så vis mer överensstämma med den förväntade ökade livslängden.
  De nu aviserade höjningarna kan väl sägas göra detta.
• Säkerhetsställa att alla anställda kan ta del av en tjänstepension från arbetsgivaren.
  Idag har 9 av 10 svenskar i arbetslivet en tjänstepension.
• Återinföra skatteavdrag för personligt sparande till pension.
  Det tror jag många av oss håller med om. Uppmuntra sparande och inte bara konsumtion.
• Införa åtgärder som skyddar båda parterna vid en skilsmässa och bodelning.
  Detta eftersom idag ingår inte alla tjänstepensioner i en bodelning och många gånger har männen ett betydligt högre sparad i tjänstepension än kvinnorna och kan därmed behålla den vid en skilsmässa.

Poängen fördelade på de 3 olika underkategorierna var för Sveriges del:

Lämplighet:     65,20%
Hållbarhet:       72%
Förtroende:    79,80%

Polen: grupp C

Jag tar även med Polen här för att visa på att vissa länder går i motsatt riktning vad gäller pensionsåldern. Den polska regeringen sänkte pensionsåldern från 67 till 65 för män och till 60 för kvinnor 2017.

Ett politiskt drag för att vinna röster för partiet Lag och Ordning, som även vann valet igen. Sänkningen tog bort den höjning som infördes 2012 av den tidigare regeringen.

Den nya pensionsålder reflekterar bättre den faktiska pensionsåldern, då de flesta män jobbar till 62, och kvinnorna till 60 år i genomsnitt.

Den polska regeringen försökte sig även på en annan pensionsreform, att få 40% av domarna i Högsta Domstolen att gå i pension genom att sänka just deras pensionsålder 2018. Men detta var ett brott mot EU lagen vars utslag kom 2019.

Frankrike: grupp C+

Även i Frankrike diskuteras en höjning av pensionsåldern livligt. Stora demonstrationer har hållits mot en höjning av pensionsåldern. Genomsnittsålder för att gå i pension är drygt 60 år, medan den officiella åldern är 62. För att få full pension måste man arbeta till 67 år, vilket gäller för alla födda efter 1955. 

Frankrike hamnar först på 20 plats i Mercer Index, en orsak är att systemet inte ses som så hållbart, och i den underkategorin hamnar de först på 28:e plats.

Källa: Mercer Global Pension Index
Bloggen: Love Money

Hur påverkar det min planering framåt?

Hur höjningen av pensionsåldern i Sverige kommer att påverka min egen planering framåt och om den ens gör det vet jag ännu inte.

Men jag kommer att behöva läsa in mig på de nya reglerna, och fundera på mina uttagsstrategier ett varv till. Kommer den smartaste lösningen vara att enbart leva på sparade pengar de första 10 åren, eller är det bättre att sprida ut uttaget av mina tjänstepensioner över längre tid?

Detta för att tänka strategiskt för skatten i ett större perspektiv. För jag vill komma under gränsen för statlig skatt, som är 20 % och som läggs på den kommunal skatten som är på 30-35%, annars skattas extra mycket pengar bort och det känner jag inte för. När jag jobbar har jag inget emot att betala skatt, men som pensionär vill jag nog behålla så mycket jag kan av mina ihop sparade pengar.

Kapitalinkomster, dvs. aktieutdelning eller att jag plockar ut pengar från mina ISK konton, räknas inte som arbetsinkomst och därför kommer det se ut som om jag har 0 kr i arbetsinkomst de första 10 åren om jag enbart lever på mina ihop sparande pengar. Tar jag däremot en del av mina tjänstepensioners pengar så ”syns” inkomsten.

Då blir det mer ett växelspel mellan sparande och pension. Är det bättre på lång sikt? Jag börjar nog luta åt att det är så.  Tur att jag har tid att fundera på hur jag ska göra framöver.

Det egna valet

Vill man inte följa genomsnittet för när man ska gå i pension gäller det att planera, spara och investera privat.

Framför allt att börja spara och investera tidigt, och det viktiga då är att komma ihåg är att det inte behöver vara några stora summor, kan man som 23-åring komma igång med ett långsiktigt sparande på 500kr/mån, kommer det att göra stor skillnad till pensionen. Och för yngre som kommer få ut allt mindre andel från den allmänna pensionen är det extra viktigt att börja i tid. Förutom att se till att ha en tjänstepension.

Kunskap är makt och det känns som extra aktuellt inom detta område.

Makt att själv styra sitt liv och framför allt ha möjligheten att göra egna val. Det behöver absolut inte innebära att gå tidigare i pension, men se till att lägga grunden till att ge sig själv möjligheter längre fram. Det tror jag är viktigt.