Hur reagerar företag och finansvärlden på larmrapporterna om klimatet?
Kan vi småsparare vara med och styra var pengarna placeras och påverka genom handling?
Och behöver klimatsmart betyda att det finansiellt sett blir ett sämre utfall?

De senaste åren har allt fler finansiella spelare sagt att de kommer sluta investera i bolag som producerar fossila bränslen. Flera stora företag, däribland svenska, ändrar inriktning och går mot en mer hållbar produktion med minskade utsläpp.

Efter att ha läst på för min mini-serie om klimatet, inser jag att det finns många initiativ, men det inte alltid är lika bra som det låter. Ofta känns det som två steg fram och ett bak, och det är lätt att misströsta. Men det är en början, tåget är trögstartat men förhoppningsvis får klimatfokuset större fart nu och framåt och det blir mer än fagra ord, och handling istället för greenwashing.

Företagsinitiativ och förändringar

Företag och fonder som aviserat förändringar i sina strategier är bland annat:

Blackrock

Blackrock som är världens största fondförvaltare, meddelade i början på 2020 att de skulle sälja majoriteten av sina aktier i bolag som producerar fossila bränslen. Det är en viktig signal till övriga marknaden att ett så stort företag tar ett aktivt beslut och är med och påverkar.

Men en granskning av tidningen The Guardian 2021, visar att:

A loophole in the asset manager’s policy means it is still allowed to hold shares in companies that earn less than a quarter of their revenues from coal, meaning it has held on to shares or bonds from some of the world’s biggest coalminers and polluters. 

Företaget har med andra ord fortsatt en del att jobba på, och ju mer ifrågasatta investeringar i fossila bränslen blir, desto större förändringar kommer vi att se tror och hoppas jag.

SPP Fonder

Är ett fondbolag som förvaltar många svenskars tjänstepensioner, och de meddelade i december 2019 att de:

• Väljer att göra alla fonder fossilfria, och alla bolag med fossil verksamhet utesluts från deras fonder
• Detta berör fondtillgångar för 230 miljarder

Jag har av det skälet valt att lägga en del av min tjänstepension hos SPP.

Norska oljefonden

Den norska regeringen beslutade i mars 2019 att den Norska oljefonden skulle sluta investera i fossila bränslen, trots att deras egen förmögenhet bygger på den norska oljeutvinningen.

I pressmeddelandet framgick att fonden skulle sälja av sitt innehav av aktier i bolag som producerar olja och gas, till ett värde av 70 miljarder svenska kronor.

Men redan i augusti 2019, ändrade sig den norska regeringen och meddelade att innehavet som ska säljas bara blir knappt 20% av tidigare summa. Istället för att fokusera på fossil energi har oljefonden valt att rikta in sig på företag som endast säljer och raffinerar olja.

Norska oljefonden kommer också att fortsatt investera enorma belopp på nya områden för oljeutvinning:

• 31,9 miljarder dollar i 136 nya anläggningar som pumpar upp olja, varav 125 i Barents hav som ingår i Arktis. Beslutet togs i början av 2016, ett halvår efter Parisavtalet.

Även i Norge har en ungdomsorganisation försökt att stoppa oljeprojekten i domstol. Men Norges Högsta Domstol förkunnade att licenser för oljeborrning var lagliga och kunde utfärdas för nya anläggningar i Barents Hav, i december 2020.

2020 togs ändå beslutet att fonden bara ska investera i förnybar energi, och stora investeringar har nu gjorts i vindkraft.

Ekonomi och politik är inte alltid lätt att kombinera, framför allt inte inför kommande val.

H2 Green Steel – fossilfritt stål

Kan man göra om gamla processer till nya som är mer miljövänliga?
Går det att tänka nytt inom gamla branscher som ståltillverkning?

Den frågan har 2 nystartade svenska bolag tagit fasta på och arbetar för att ta fram teknik för. Företaget H2 Green Steel ska bygga en storskalig anläggning för fossilfri ståltillverkning utanför Boden. Stålproduktionen ska starta 2024, och ge runt 1 500 arbetstillfällen.

Henrik Henriksson, tidigare vd för Scania, kommer att leda företaget, och han säger om satsningen:

Klimatkrisen är vår tids största utmaning – och givet stålets stora påverkan på andra industriers resa mot hållbara lösningar är en omställning oerhört viktig. H2 Green Steel kommer vara med och accelerera denna viktiga förändring och göra svenskt stål världskänt, inte bara för sin kvalitet, utan även som världens grönaste stål.

HYBRIT

Ett annat svensk företag ska också producera grönt stål:
HYBRIT (Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology), som är ett samarbete mellan stålföretaget SSAB, gruvbolaget LKAB och Vattenfall, och startade 2017.

En pilotanläggning i Luleå är redan igång. Målsättningen är att ha en helt fossilfri process för ståltillverkning 2035. Genom att använda fossilfri el och vätgas, istället för koks och kol, under ståltillverkningen blir utsläppet vatten och inte koldioxid. 

HYBRIT och H2Green Steel har potential att minska Sveriges totala koldioxidutsläpp med över 10% och Finlands med 7%, då den svenska stålproduktion står för 12% av Sveriges växthusgasutsläpp, enligt Naturvårdsverket.

2019 fick HYBRIT-projektet ta emot Naturvårdsverkets miljömålspris i kategorin ”Mod och tempo” med motiveringen:

HYBRIT har tagit sig an den enorma utmaningen att förändra den svenska stålproduktionen och göra den helt fossilfri. Med banbrytande nytänk och stort mod har företaget visat att det inte finns några hinder för att tillverka stål med vätgas istället för kol.

Det gröna stålet kommer att vara dyrare att tillverka, men det avskräcker inte Volvo som redan har bestämt sig för att tillverka sina lastbilar i fossilfritt stål och en prototyp väntas rulla ut från fabriken slutet på 2021.

Båda dessa svenska initiativ visar på vikten av innovationer för att kunna lösa klimatkrisen och att våga tänka nytt. Att kunna påverka över 10% av Sveriges växthusgasutsläpp är mycket. Och att det återigen visar på att det som är bra för klimatet och miljön också kan vara en bra affär.

Ny fabrik för plaståtervinning i Motala

Ett annat företag som tagit fast på det är Svenska Plast som återvinner plastavfall. I dag kan de bara återvinna 4 olika typers plast, men i den nya fabriken som ska stå klar 2023 kommer de att kunna återvinna 12 sorter istället. Företagets vd Mattias Philipsson säger att:

Målet är att 100% av materialet ska kunna tas om hand. Dessutom vill vi göra det utan klimatpåverkan

Ta bort koldioxid ur atmosfären

FN:s klimatrapport IPCC listar koldioxidinfångning som en av de tekniker som kan hjälpa till och bidra till att hejda den globala uppvärmningen. Efter att gasen fångats in kan den omvandlas till en hoptryckt vätskeform. Det gör den lättare att lagra, och kan som exempel lagras djupt under havsbotten.

Ett isländskt företag, Carbfix, har under 2021 tagit sin anläggning i drift som fångar in koldioxid för att omvandla den till sten, så att koldioxiden aldrig släpps ut i atmosfären.

Ett riktigt häftig alternativ, men för att tekniken ska få en avgörande påverkan kommer det att behövas många fler anläggningar än den på Island.

Tävling för klimatet

Elon Musk twittrade i slutet på januari 2021 att han kommer att donera 100 miljoner dollar till den eller det företag som kommer på den bästa lösningen för att fånga in och ta bort koldioxid ur atmosfären. Så jag utgår från att vi kommer att få ser fler förslag de närmaste åren.

Vatikanen

Som inte ett företag, men för många en nog så viktig institution, tog ett stort beslut då de i juni 2020 gick ut och uppmanade alla katoliker att sluta investera i fossila bränslen:

The Vatican urged Catholics on Thursday to disinvest from the armaments and fossil fuel industries and to closely monitor companies in sectors such as mining to check if they are damaging the environment.

Med tanke på hur många katoliker det finns runt om i världen kommer detta förhoppningsvis att leda till en stor påverkan underifrån.

EU

Både företag, institutioner och länder behöver gå samman om vi ska rädda klimatet:

Världen måste gå samman och dela på både kostnaderna och vinsterna med att ställa om till ett ekonomiskt system som är förenligt med låga utsläpp, för alternativet är värre.

Den varningen utfärdar EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans i en intervju med The Guardian i april 2021.

G7 länderna

Pressen på förändring behöver koordineras och även styras av att stater tar initiativ. I slutet på maj hade G7 ländernas miljöministrar ett möte där de enades om ett historiskt beslut:

• Byggandet av kolkraftverk ska sluta stöttas ekonomiskt senast vid årsskiftet (2021/2022).

Efter mötet uppmanade USA:s klimatsändebud John Kerry länderna i G20 att följa efter:

Vi uppmanar alla G20-länder, och alla andra stora ekonomier, att följa vårt exempel

För det behövs att G20 länder följer denna uppmaning, tillsammans står de för 75% av världens utsläpp, och 85% av världens BNP. Om de skulle minska sina utsläpp i linje med 1,5-gradersmålet fram till år 2030, skulle nämligen den globala temperaturökningen kunna hållas under 1,7 grader.

Tyvärr ser inte några av de större utsläppländerna, som Brasilien, Mexico och Ryssland ut att ha ambitioner för att göra detta, utan istället öka sina utsläpp, enligt en rapport från World Resources Institute and Climate Analytics.

Även om det är lätt att misströsta, sker det ändå en hel del och många nya initiativ tas för att nå klimatmålen i Parisavtalet. Och det måste vi göra för att vi ska kunna ha en bebolig planet även framåt. Jag väljer att vara fortsatt hoppfull till att vi ska klara av att lösa klimatkrisen.