Klimatet, del 1
Klimatkatastroferna har följt på varandra den här sommaren:
- Megabränder i både Oregon och Kalifornien, USA
Under juli 2021 startade stora bränder som ännu inte är fullt under kontroll och tidvis var röken så omfattande att den sträckte sig från kust till kust. - Enorma översvämningar i Europa
Tyskland och Belgien framför allt, har drabbats av stora nederbördsområden som lett till enorma översvämningar som raserat hus och krävt över 200 liv. - Enorma översvämningar i Kina
Även Kina har drabbats hårt av översvämningar, med många döda. - Stora skyfall i Gävleborg och Dalarna
Vi har inte heller varit förskonade från översvämningar, Gävleborgs län och även Dalarna drabbades den 18 augusti av stora regnmängder som spolade bort vägar, raserade broar, och översvämmade hus. - Extrema temperaturer
Kalifornien och Kanada har drabbats av temperaturer på över 40°C under sommaren, och många har avlidit i den extrema värmen. - Juli slog på nytt rekord
Årets juli var den hittills tredje varmaste uppmätta månaden, enbart slagen av juli 2016 och 2019.
Forskarna har laborerat med olika scenarios för extrema utfall. Tyvärr visade det sig att verkligenheten återigen överträffar dikten då vad som hänt är värre än de mest extrema scenariers som forskarna har laborerat med, enligt Johan Rockström, professor i global miljö-vetenskap.
Lyssna på vetenskapen
Dokumentärer
Johan Rockström, är även chef för ”Potsdam Institute for Climate Impact Research”, ett av Europas mest framstående centrum för klimat- och hållbarhetsforskning, gjorde ett uppmärk-sammat och väldigt lyssningsvärt ”Vinterprat i P1” i januari 2020. Programmet är både skrämmande men också upplyftande och väl värt att lyssna på.
I sitt program säger Johan Rockström bland annat:
Vi är fortsatt i början av 2020-talet och det är nu vi har en möjlighet att stoppa uppvärmningen…2020-2030 är det sista årtiondet vi har på oss att vända trenden, fönstret är fortsatt på glänt, men vi behöver agera nu.
Netflix har gjort en dokumentär med David Attenborough och Johan Rockström:
Breaking Boundaries – the science of our planet
De undersöker hur jordens biologiska mångfald förfaller och vad som kan göras åt det, att det finns 9 olika områden som samverkar på jorden och mänskligheten har pushat gränserna för samtliga till ”the danger zone”.
Men dokumentären visar också på att vi kan, och hur, återställa de olika områdena så vi kan fortsätta att ha en bebolig planet. Jag är förvånad över att dokumentären inte fått större uppmärksamhet i media.
Tipping points
I maj 2021 publicerade Stockholm Resilience Center en rapport om att vi är på väg mot ett antal tipping points, dvs förändringar som kan vara oåterkalliga, för flera känsliga ekosystem och klimatsystem.
Klimatforskarna kallar sitt värsta scenario för ”RCP 8.5”, vilket innebär att jorden går in i ett permanent växthus liknande tillstånd med temperatur ökningar på långt mer än Parisavtalet 1,5 grader. Deras värsta exempel räknar istället på en ökning med 2,7–3,1 grader till år 2100, och vad det skulle innebära inom ett antal olika områden.
Precis som Johan Rockström, säger även Owen Gaffney på Stockholm Resilience Center att:
Vad vi gör under de närmaste tio åren är viktigt, vi kan vara den sista generationen som kan ha kontroll över tröskelpunkterna.
Källa: SVT
Nedan är några av deras punkter:
Is
Isarna smälter i fortare takt på båda polerna, Arktis och Antarktis. De är jordens kylanlägg-ningar eftersom de pga. sin färg reflekterar mycket värme. Om de smälter exponeras istället mörkt hav som drar åt sig värme vilket leder till att ännu mer is smälter och skeendet ökar i hastighet.
Om hela Antarktis skulle smälta, innebär det att havsnivån kan höjas till 10-60 meter över dagens nivå. Konsekvenserna av detta går inte ens att överblicka.
När isen smälter saktas golfströmmen ner och det påverkas oss i Norden extra mycket, eftersom vi är beroende av att Golfströmmen för med sig varmare vatten upp till våra nordliga breddgrader. Golfströmsystemet är svagare än det varit på 1600 år och om den globala uppvärmningen fortsätter så varnar forskarna att den kan stanna av helt.
Norden behöver Golfströmmen eftersom det är tack vare den vi har milda vintrar och varma, gröna somrar. Utan den skulle medeltemperaturen sjunka med 5-10 grader, enligt studier vid Met Office Hadley Center. Det låter kanske inte så mycket men då ska man veta att det är sex grader som skiljer vårt nuvarande klimat från den förra istiden. Utan Golfströmmen skulle delar av Sverige kunna få vintertemperaturer på -50 grader, precis som i Alaska som ligger på våra breddgrader, men som inte omfattas av de varma strömmarna.
Land
Vad händer om de stora kolsänkorna som Amazonas och den sibiriska tundran inte längre fungerar som vi är vana vid?
Amazonas är världen största regnskog och binder koldioxid från atmosfären. Men i takt med en stor avverkning släpper Amazonas ut mer koldioxid än den lagrar istället, och det är risk att marken när den torkar ut förvandlas till savann. I dagsläget drar skogen fortfarande till sig regn och skapar regn och har därmed stor påverkar på vädret i Sydamerika men också Nordamerika och i Stilla havet.
De stora bränderna som rasade förra året, och även i år igen, i de stora barrskogarna i Sibirien och Kanada påverkar deras förmåga att lagra koldioxid. Om de torkar ut och omvandlas till steppmark, binder de mindre koldioxid än tidigare.
Ytterligare påverkan är att med ett varmare klimat tinar permafrosten, och då släpper den ifrån sig metan som är en växthusgas kraftigare än koldioxid, vilken snabbare bidrar till jordens uppvärmning.
Hav
Med ett varmare klimat, värms även haven upp. Detta påverkar i sin tur korallreven, som är ekosystemet med allra mest biologisk mångfald i haven. I rapporten från Stockholm Resilience Center sägs också:
De är i sin tur viktiga för balansen i havet, rubbas ekosystemet i havet så minskar havens motståndskraft mot förändringar. Korallreven påverkas dels av värme, men också genom att ökad koldioxid i atmosfären leder till att mer koldioxid tas upp av vattnet och gör haven försurade.
Källa: Stockholm Resilience Centre
Forskaruppror
I slutet på juli skrev 14 000! forskare under ett initiativ ”declaring a worldwide climate emergency” där de pekar på att regeringar konstant har missat att adressera rotorsakerna till klimatförändringen.
I initiativet listar de 31 viktiga tecken på att mänskligheten överexploaterar jorden, och tar bland annat upp de senaste klimatkatastroferna som exempel. Det är anmärkningsvärt att så många forskare nu går ihop och skriker om att det är bråttom att agera för världens politiker och företag.
Egentligen är det konstigt att vi diskuterar andra saker än klimatet idag med alla dessa larmrapporter, och det är lätt att känna sig uppgiven. Jag vill tro att vi kommer att kunna lämna över en bättre värld till våra barn, det kommer inte bli lätt eller billigt eftersom åtgärder sätts in i ett sent skede trots att vetenskapet larmat i 30 år. Men nu händer det faktiskt mycket positivt också som gör att jag tror och hoppas att vi hinner vända krisen i tid.
Nästa klimatmöte
I november är det ett nytt klimatmöte i Glasgow och min tanke var först att göra 3 blogginlägg med olika inriktningar fram till dess. Men det blir nog 4 inlägg istället efter den IPCC rapport som släpptes 9 augusti.
Min plan med denna miniserie är att göra några nedslag för att dokumentera det aktuella läget ur olika synvinklar:
- I det här första blogginlägget försöker jag visa var vi står idag
- I det andra tar jag det finansiella perspektivet och visar på att finansvärlden nu också börjat vakna och inse att klimatkrisen kostar
- I det tredje skriver jag om IPCC rapporten
- för att i mitt avslutade inlägg visa på alla de framsteg och initiativ som trots allt hänt bara under de senaste 2 åren och planer som finns framåt
Var vi står idag
Mycket har hänt sen Greta Thunberg bestämde sig för att börja sin skolstrejk för klimatet i augusti 2018. Uppmärksamheten världen över har sen dess varit enorm och hon är numera en röst att räkna med i internationella sammanhang och har fått tala inför FN, på klimatmöten, med påven, nominerats till Nobels Fredspris och blivit utsedd till årets person av Time Magazine för att bara nämna några saker.
Till att börja med engagerade hon framför allt de yngre och ett flertal skolstrejker och demonstrationer världen över har anordnats för att få makthavare att vakna och känna press underifrån.
I september 2019, hölls under en vecka stora demonstrationer runt om i världen, nu med alla åldersgrupper och i Stockholm marscherade 60 000 människor. Totalt demonstrerade 7,5 miljoner människor under den veckan världen över.
Trots det är de flesta eniga om att det senaste klimatmötet i Madrid i december 2019 slutade i fiasko, länderna kunde inte enas om ett starkt slutdokument.
Därför är det nu ett extra tryck på klimatmötet i Glasgow i november, att kunna presentera framsteg för att vi ska lyckas nå klimatmålen från Parisavtalet 2015. Framför allt efter att IPCC rapporten publicerats.
Olika initiativ för miljön och klimatet
Men där regeringar misslyckas går istället företag och städer ihop och enas om att genomföra sänkningar och förbättringar för klimatet, som är mer långtgående. För att bara nämna några:
- C40, Cities Climate Leadership Group- ett initiativ där 97 städer gått ihop och sätter tuffare löften än sina länder, för Sveriges del är Stockholm med.
- HYBRIT (Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology) är ett samarbete mellan stålföretaget SSAB, gruvbolaget LKAB och Vattenfall, som startade 2017, och ska använda fossilfri el och vätgas, istället för koks och kol, under ståltillverkningen gör att utsläppen blir till vatten och inte koldioxid.
- Företaget H2 Green Steel ska också bygga en storskalig anläggning för fossilfri ståltillverkning och stålproduktionen ska starta redan 2024.
- Volvo Cars kommer att helt övergå till att bara tillverka elbilar senast 2030, redan 2025 ska 50% vara el och 50% hybridversioner.
Ny teknik kommer att driva på utvecklingen, solenergi är en billigare energikälla än fossila bränslen. Corona har visat på att det går att ställa om betydligt snabbare än någon trodde för bara 2 år sen.
Sveriges del
Sverige har kommit långt på många områden inom miljö och klimat, vilket är fantastiskt. Och vi är med och driver utvecklingen inom många områden för förnybar energi. Stockholm har bland annat sänkt sina utsläpp med 90% sen 1990.
Ibland kan jag uppleva att vi gärna ser oss som så långt fram, att mer istället borde göras på andra håll i världen, som att Kinas kolkraftverk borde stängas. Men det är lätt att glömma bort att vi exportera mycket av våra utsläpp, för vår konsumtion bygger till stor del på importerade varor.
Overshoot Day har mätts sen 1970 och är ett instrument för att visa på när vi har använt upp de förnybara resurserna för året. Datumet bygger på olika beräkningar av bland annat energikonsumtion, fiske, skogsbruk och koldioxidutsläpp. På sin hemsida visar de på hur det går att flytta datumet framåt på många olika sätt.
För varje år använder vi upp ”årets budget” allt tidigare:
- 1970: 30 december
- 1980: 4 november
- 1990: 10 oktober
- 2000: 22 september
- 2010: 6 augusti
- 2021: 29 juli
Källa: Global Footprint Network
Ola Hansén, klimatexpert vid Världsnaturfonden i Sverige säger att:
Om hela världen levde som vi i Sverige skulle Overshoot day infalla redan i april. Vi i Sverige lever ungefär som om vi hade fyra jordklot. Av de saker som mäts av indexet har vi en större konsumtion per capita än snittet.
Kommande generationers rätt till en hållbar planet
I flera länder har nationer blivit dragna inför domstol av olika ungdomsorganisationer för att de gör för lite för att minska sin klimatpåverkan. I april fastställde Tysklands författnings-domstol att landets klimatlag från 2019 inte går tillräckligt lång och måste stärkas.
Domstolens kritik rör främst att det i lagen inte sätts några tydliga mål för utsläpps-minskningar efter 2030, vilket ”hotar framtida generationers frihet”. Regeringen får till slutet av 2022 på sig att skärpa lagen. Domstolen uppmanar de styrande att åtminstone sätta en gräns för årliga utsläpp efter 2030. Tysklands finansminister Olaf Scholz säger efter domen att han och miljöminister Svenja Schulze nu skyndsamt kommer att ta fram förslag på hur lagen kan göras förenlig med domen. Källa: TT
Digitalt klimatmöte april 2021
I april anordnades ett digitalt klimatmöte i USA, där 40 länder som tillsammans står för 80% av världens utsläpp diskuterade klimatfrågor. Japan, Kanada och Sydkorea utlovat kraftigare minskningar än tidigare, och USA lovade i sin tur att halvera sina utsläpp fram till 2030, jämfört med år 2005 då utsläppen var som störst.
Flera länder, som Kina, Ryssland, Brasilien, Australien och Indien, presenterade inte några nya mål för minskade utsläpp.
Mötet resulterade i många stora löften från flera viktiga länder. Trots detta behöver världen göra betydligt mer för att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål, då behövs en tio gånger större utsläppsminskning till 2030.
EUs nya klimatlag
EU har fått en ny klimatlag; den 24 juni röstade Europaparlamentet för att godkänna överenskommelsen om EU:s klimatlag som slöts 21 april 2021.
Svenska Jytte Guteland har varit huvudförhandlare och företrätt Europaparlamentet i förhandlingarna med EU:s medlemsländer och EU-kommissionen.
Den nya lagen innebär att EU i lag ska vara koldioxidneutralt senast år 2050.
Jytte Guteland säger att:
genom den nya klimatlagen kommer EU befästa sin position som den region som har de mest ambitiösa klimatmålen – och därmed pressa den globala ambitionsnivån uppåt.
Den stora knäckfrågan i förhandlingarna har varit hur ambitiösa utsläppsminskningarna ska vara till år 2030 jämfört med 1990 års nivåer. Resultatet blev till slut minst 55% med en separat överenskommelse med EU-kommissionen att öka ambitionen vad gäller upptaget av koldioxid i så kallade kolsänkor. Det innebär att nettoutsläppen kommer landa på i praktiken närmare 57% till år 2030. I handling betyder den nya lagen att:
- Utsläppen måste minska mer på ett decennium än de gjort på de senaste tre decennierna tillsammans.
Ett oberoende vetenskapligt expertråd ska sättas upp för EU, likt det klimatpolitiska råd vi redan har i Sverige. Klimatlagen är juridiskt bindande och expertrådet ska utvärdera att tillräckliga åtgärder vidtas. En växthusgasbudget kommer att tas fram som kommer att ge ett tak för hur mycket EU kan släppa ut varje år utan att riskera målen i Parisavtalet. Tillsammans ska expertrådet och växthusgasbudgeten säkerställa att utsläppsminskningarna faktiskt blir av och sker i god tid för att vara i linje med Parisavtalet.
Hur denna minskning ska implementeras i Sverige är jag ännu inte helt klar på, eller hur man som enskild medborgare kommer att märka av den.
Mycket återstår att göra, om vi ska lyckas rädda vår planet. Det känns trots allt som om medvetandenivån är högre nu jämfört med för bara något år sen och mer görs. Hoppas jag i alla fall. IPCC rapporten talar klartext om hur väldigt allvarligt läget är. Det är osäkert om vi ens klarar 1,5 graders målet längre. Klimatet kommer och måste lyftas högre upp på agendan. För jag vill att även mina kommande barnbarn och deras barnbarn också ska ha en planet att leva på.