I ett tidigare inlägg gick jag igenom tjänstepension för att jag skulle få mer klarhet i de olika valen som jag behöver göra och för att förstå hur tjänstepensionen hänger ihop. I och med det blev jag också nyfiken på att få en bättre bild av den allmänna pensionen. Pensionsmyndigheten har bra information om hur pensionsåldrarna utvecklats över tiden.

I Sverige infördes allmän pension redan 1914. Många äldre bodde tillsammans med och blev försörjda av sina barn. Saknade man däremot försörjning hamnade man hos den kommunala fattigvården. För att fler skulle slippa hamna på fattighuset, infördes allmän pensions-försäkring. Pensionen var behovsprövad och bekostades med allmänna medel.

Pensionsåldern sattes till 67 år, men med en medellivslängd på 60 år hann många inte ta ut någon allmän pension. Som jämförelse är medel-livslängden idag runt 85 år för kvinnor och drygt 81 år för män. När allmän pension infördes fick män högre ersättning än kvinnor med motiveringen att kvinnor levde längre.

Det som kallades folkpension infördes på 1930-talet och blev istället en grundpension, där alla fick ett fast belopp som var lika för alla, och nu infördes ett tillägg som baserades på inbetalda avgifter, dvs. mer likt tjänstepension.

Först 1946 infördes reformer som innebar att man övergav skillnad i storlek på pensionen utifrån kön. Men eftersom pensionen fortsatt var uppdelad i en grundpension och ett inkomstgrundat tillägg, fortsatte många kvinnor ändå att ha en lägre pension än männen.    

Det gäller även idag, att kvinnor generellt sett har lägre pension än män, och därför skulle jag säga att det är extra viktigt för kvinnor att börja spara tidigt till sin egen pension.

ATP pensionen, som innefattar även tjänstepension, kom först på 1960-talet. Reformen innebar att alla medborgare då fick ett tillskott till folkpensionen, som var baserat på vilken inkomst de haft under sitt yrkesverksamma liv.

Nu låter inte detta så kontroversiellt, men reformen var mycket politiskt laddad och avgjordes i en folkomröstning 1957. Det fanns 3 förslag att rösta om, och förslaget som vann innebar att ett obligatoriskt system infördes.

Först 1976 kom en lagändring som sänkte pensionsålder till 65 år, då låg medellivslängden på ca 72 år för män och ca 78 år för kvinnor i Sverige.

Den senaste pensionsreformen genomfördes i slutet på 1990-talet och då rådde en stor politisk enighet om att förändringar behövdes. Reformen innebar att den allmänna pensionen nu innehåller:

• Inkomstpension
• premiepension (PPM)
• garantipension                                              

Inkomstpensionen

Av den deklarerade inkomsten som man betalar skatt på, är 18,5% pensionsavgift. Av dessa går 16 % till inkomstpensionen. Gränsen är 7,5 inkomstbasbelopp, dvs. inkomster över det ger inte mer allmän pension. Här används de pengarna som dras från min skatt direkt till dagens pensionärer och betalas ut som deras pensioner. Staten har med andra ord inget konto för just mina pengar som står och väntar till dess att jag går i pension. Istället har staten en skuld till mig.

Premiepensionen (PPM)

Resterande belopp av den inbetalade pensionsavgiften, 2,5 % går till ens PPM konto. Den stora skillnaden mot inkomstpensionen är att här fonderas pengarna på individuella konton, dvs. jag har ett eget konto med faktiska pengar som jag kan bestämma över och göra egna val för.

Det går att välja max 5 olika fonder inom sitt PPM sparande. Om inget val görs, hamnar man i sjunde AP-fonden, AP7 Såfan. Och här hamnar faktiskt de allra flesta, för av de nya som nu kommer in i PPM gör bara 0,7 % egna aktiva val.

Garantipension

Garantipension är ett grundskydd i den allmänna pensionen, för de som har haft en låg taxerad inkomst. Inkomstpensionen går att ta ut från 62 år, men garantipensionen har man inte rätt till före 65 år. Den baseras också på hur länge man har bott i Sverige.

Ny pensionsålder

Vi lever ju allt längre och den genomsnittliga livslängden i Sverige ökar. Det gör att de flesta behöver jobba längre för att få ut samma pension som tidigare generationer. Vi får allt fler år som pensionärer och pengarna ska därmed räcka längre, samtidigt som många börjar jobba senare pga. studier, och har därmed färre år att tjäna in pension på. Det har gjort att från och med den 1 januari i år, 2020, har den lägsta åldern för att ta ut pension höjts, från 61år till 62år.

Fler höjningar av pensionsåldern kommer att införas successivt, då den nu kopplas till medellivslängdens utveckling, och en riktålder införs. Nästa ändring kommer att införas 2026, och riktåldern kommer då troligtvis att bli 67 år, och lägsta ålder för att ta ut allmän pension blir 64 år. Ändringen kommer gälla personer som är födda 1963 eller senare. För garantipensionen kommer en ändring införas 2023 då lägsta åldern höjs till 66 år från dagens 65 år.

Jobba kvar

Med en ökad pensionsålder, så behöver även lagarna som ger dig rätt att arbeta kvar längre följa med. Därför infördes i år att du har rätt att jobba kvar till 68 år, och från 2023 kommer åldern att höjas till 69 år.

Det kommer troligtvis inte att vara den sista höjningen heller, enligt Kristina Kamp, pensionsekonom på Minpension:

I framtiden kanske vi får räkna med att jobba ännu längre. Särskilt de som är lite yngre, då kan det bli upp till 70-års åldern.

Det positiva med att jobba längre, är förstås att pensionen blir högre eftersom du betalar in mer skatt till pensionssystemet. Varje år man jobbar längre förväntas höja pensionen med ungefär 7-8 %. Den negativa sidan är ju att du får färre år som pensionär, eftersom den förväntade återstående livslängden från pensionstidpunkten blir kortare.

Ta ut sin pension

För att få sin allmänna pension utbetald, måste man själv ansöka om detta hos pensions-myndigheten och man bör enligt deras hemsida göra det 3 månader innan.

En bra sak med den allmänna pensionen är att du kan välja hur mycket du vill ta ut, antingen allt eller delvis till 25, 50 eller 75 %. Om man kommer på att man vill ändra sig, antingen i % eller uttagstid eller även göra uppehåll i sina utbetalningar, går det bra och du kan göra hur många ändringar du vill. Det är faktiskt en riktigt bra service.

Här är det viktigt att vara medveten om att det är stor skillnad mot tjänstepensionen. Där är inga! ändringar möjliga när du beslutat dig för hur du vill ta ut tjänstepensionen och ansökt om den, då går det inte att ändra starttidpunkt, uttagstakt eller uttagsperiod.

När jag slutar jobba kommer jag inte få någon påfyllning av min inkomstpension. Skulden som staten har kommer att bestå, och pengarna är placerade så att de skyddar mot inflationen men pengarna kommer inte ha någon mer värdeökning. Innebär det att samma beloppet kommer vara kvar eller kommer det minskar? Det är något jag får ta reda på längre fram.

Premiepensionen

Premiepensionen (PPM) är en ganska unik reform för Sverige tror jag och här är det möjligt att påverka utfallet själv. Skillnaden med premiepensionen jämfört med inkomstpensionen är att det är fonderade medel, dvs. beloppet jag ser när jag loggar in på Minpension är vad som faktiskt finns på mitt konto. Till PPM avsätts 2,5 % av pensionsavgiften, av de totala 18 %.

Premiepensionsmyndigheten, som förkortades PPM, inrättades 1998 och fanns fram till 2009. 2010 skedde en reform och nu sköter Pensionsmyndigheten om den allmänna pensionen där premiepensionen ingår. Förkortningen PPM är dock så inarbetad att den fortfarande används i dagligt tal upplever jag.

PPM reformen som genomfördes i slutet på 1990-talet gjorde flertalet arbetsföra svenskar till fondägare i och med att man kan välja upp till 5 fonder på sitt PPM-konto. Då uppmanades man att göra egna val på ett annat sätt än idag. Det innebar att många såg gyllene affärstillfällen för att påverka ens fondval, pensionsrådgivare ringde upp folk och fick de att byta fonder och mindre seriösa bolag skodde sig på den nya reformen.

Diskussioner om att reformera hela premiepensionssystemet (PPM) har pågått under flera år, bland annat kommer de drygt 800 valbara fonder bli betydligt färre. Ett syfte med att reformen är att stänga ute skandalbolag som Falcon Funds och Allra, som genom avancerade upplägg med dyra avgifter har mjölkat pensionssparare på pengar.

Premiepensionsmyndigheten släppte i maj i år, en rapport med information om hur folk sparar, genomsnitt etc. som heter: ”Pensionsspararna och pensionärerna 2019”.
Rikatillsammans.se gjorde en bra genomgång av i ett avsnitt.           

Rapporten visar att den maximal insättning till premiepensionen för 2019 var, 11 824 kronor. Medan den genomsnittliga insättningen ligger på ca 7400 kr per år.

Enligt rapporten är det genomsnittliga värdet på PPM-kontot för alla åldrar och löner 193 800 kr. Den maximala insättningen man kan ha haft till sitt PPM konto är 211 500 kr, om man varit med sen starten 1995 och man haft maximal avsättning till PPM varje år sen dess.

För att se hur min egen utveckling varit jämfört med genomsnittet har jag klippt ut informationen från min sida på Minpension:  

Premiepension
Beslutad pensionsrätt för 1995 – 2018:	190 116 kr
Arvsvinst från avlidnas pensionskonton:	2 321 kr
Fondavgift:	−9 636 kr
Administrationsavgift:	−1 990 kr
Värdeförändring:	337 230 kr
Värde 2019-12-31:	518 041 kr
Värde 2020-07-22:	554 135 kr

Värdeförändring:

•  +7 % i år

•  +8,7 % i snitt per år sedan start

Jag är riktigt nöjd med att ligga så pass mycket bättre än genomsnittet på min värdeutveckling. Och att jag trots en massa olika val och byten just nu ligger på ett snitt på 8,7% sen start och inte minst att jag ligger på + 7 % i år, trots Corona.

Om man inte gör något eget fondval placeras ens pengar i AP7 Såfan. Hade jag varit passiv och valt AP7 Såfan från början 1995, hade jag faktiskt haft en bättre utveckling och snittat på 11% i värdeutveckling sen start. Idag har jag flyttat en stor del av mina pengar till AP7 SÅFA, men eftersom fonden minskar risken från det att du är 55 år, genom att sätta över mer i räntefonder, har jag valt att inte ha alla pengar där. Istället har jag en annan fond också för att även efter 55 år att ha en högre risk för att inte få en minskad avkastning.

Ett mål jag har, som jag inte vet om det kommer att lyckas, är att premiepensionen ska vara högre än inkomstpensionen, den dag jag börjar plocka ut min pension. Skälet till det är ju att den dagen jag väljer att sluta jobba kommer det ju inte avsättas mer medel till inkomstpensionen. Däremot kommer pengarna på mitt PPM konto som är fonderade, fortsätta att utvecklas, även om ingen påfyllnad görs.

I den släppta rapporten finns en graf som visar genomsnitt belopp per ålder:

• Runt 40 år: ca 200 000kr

• Runt 50 år: ca 250 000 kr 

• Runt 60 år: 300 000 kr 

Så även med denna jämförelse är jag nöjd med min värdeutveckling. Och om beloppet dubbleras var 10:e år, finns det en chans att nå mitt mål vad gäller mina PPM pengar.

Privat sparande

Pensionen kommer som bekant att innebära mindre pengar att leva på.

I en intervju i Svd 23 juli, 2020 säger Shoka Åhrman, sparekonomen på SPP:

Enbart den allmänna pensionen kommer inte att täcka upp samma lönenivåer som vi har idag, den motsvarar ca 50-60 % av lönen. Med tjänstepensionen hamnar man på 60-80 %.

För att få en uppfattning om storleken på ens egen framtida pension, är min rekommendation är att gå in på Minpension.se och se vad utfallet ser ut att bli. Och även att räkna på sina utgifter för att se vad som finns kvar att leva på med en lägre ”pensionslön”.

Kristna Kamp, pensionsekonom på Minpension, förslag att man kan börja leva på ”pensionslönen” redan idag:

Hon tipsar också om att börja leva på sin pensionsnivå tidigt. Pengarna du ”tjänar” sparar du tills det verkligen blir dags. 
– Det vill säga: Vänj dig vid att leva som pensionär. Har du fem år kvar och lyckas lägga undan i alla fall en 2 000 kronor mer i månaden hinner det bli en del pengar. 
Att leva på sparpengar en tid och samtidigt vänta med att ta ut full pension är en annan bra idé. – När du tar ut pensionen på lite kortare tid får du mer varje månad. Kan man ha lite is i magen och har sparpengar att leva på så får det effekter. 

Det är så jag gör redan nu, jag sparar dels för att utöka min framtida pension och dels för att kunna sluta arbeta när jag vill. Min plan är att leva på sparade pengar under 10 år för att skjuta upp uttaget av mina pensionspengar.

Ju tidigare man börjar spara desto bättre, men framför allt behöver sparbeloppet inte vara så högt då. I intervjun i SvD, med Shoka Åhrman, sparekonomen på SPP, ger hon ett räkne exempel:

Sparar du en tusenlapp i månaden från det att du är 25 år gör ränta-på-ränta effekten att du har nästan dubbelt så mycket när du går i pension jämfört med om du hade börjat spara samma belopp vid 35 år.

Ytterligare en viktig sak att ha koll på är vilka avgifter man betalar på sina fonder.
Rådet från Minpension.se är:                           

• Inom samtliga delar av din pension gäller att du inte ska betala mer än 0,4 procent i avgift för en aktieindexfond – i stället är 0,2 procent bra.
• Har du individuell tjänstepension (utan kollektivavtal) behöver du hålla stenkoll på avgifterna, som kan bli väldigt höga.
• Prata med din arbetsgivare om hur din pension ligger placerad. Se också till att du inte betalar mer än nödvändigt för dina fonder i premiepensionen.
  Återigen: inte mer än 0,4 procent.

Slutsats

Sammanfattningsvis är det verkligen viktigt att sätta sig in i ens pensions alla olika delar. Ta reda på vilka pengar som finns i den allmänna pensionen, vilka fonder man en gång valt i sin premiepension och om det är något man ska ändra på.

Men ännu viktigare är det att sätta sig in i sin tjänstepension, framför allt eftersom den kommer från flera håll och det finns olika regler som gäller. Dessutom är den/kommer den utgöra ett högre belopp för många än den allmänna pensionen.

I mitt inlägg om tjänstepensionen gick jag igenom att det finns många fler varianter av regler, som även skiljer sig åt om pensionen är privat eller kommunal och statlig, fler valmöjligheter, olika nivåer i avsättningar och fler sätt att själv påverka sin avsättning jämfört med den allmänna pensionen, som exempelvis:                       

• Flexpension

• Löneväxling

• 62 år och 1 månads-regeln

• 10-taggarlösning

Återigen slås jag av att det är mycket att sätta sig in i och att man behöver tid för att göra det, vilket är skälet att jag börjar nu. Dessutom krävs ett stort eget ansvar för att förstå och göra bra val. I det här fallet stämmer verkligen uttrycket att kunskap är makt. Jag vet inte om det är helt rätt när det gäller ens pensionspengar.

För mig är det därför ett stort mysterium att vi inte har ”pensionskunskap” på schemat, i alla fall på gymnasiet och i alla olika program. Det tillsammans med bra saker att känna till när man kommer ut som ung i arbetslivet som kollektiv avtal, vikten av att ha tjänstepension och vad ett litet sparande tidigt kan åstadkomma genom ränta-på-ränta effekten, behövs och skulle gynna alla.