Jag har läst på om pension, både den allmänna och tjänstepension och tyckte att jag började få hyfsad koll. Tills dess att jag satte mig för att börja skriva och sammanställa det här blogginlägget.

Informationen finns på flera olika ställen, och det är många varianter av tjänstepension, så det är lätt att bli lite förvirrad och osäker på vad det är som egentligen gäller.

Det är fler än jag som tycker att det är svåröverskådligt att sätta sig in i alla delar. SNS utkom med en rapport i november 2018 som heter ”Den komplexa tjänstepensionen” skriven av Johannes Hagen och Mikael Elinder. Rapporten innehåller flera bra förslag för att göra det lättare att som sparare få en överblick; som att samla all information på samma ställe, och själv kunna påverka mer för sin framtida pension. Ett annat av förslagen är att införa undervisning på både högstadiet och gymnasiet om pensionssystemet. Det tror jag skulle vara jättebra och väldigt nödvändigt för att i tid kunna göra bra val för sitt framtida jag.

För 3 år sen gick jag på mina första föreläsningar om pension hos Unionen. Det är spännande att gå tillbaka och läsa mina anteckningar från de föreläsningarna, när jag verkligen var nybörjare.

Och att komma ihåg att hela min resa mot Ekonomisk Frihet faktiskt började med att jag tog tag i mitt dåliga samvete över att jag inte hade någon koll på mitt pensionssparande.

Att det i sin tur skulle leda till så mycket annat, ge nya insikter, planera för att gå i pension 2028 och starta bloggen hade jag inte kunnat drömma om då.

Men jag är glad att det blev så, för idag är jag är mer nöjd med mitt liv, har en bättre balans, känner mindre pengastress och har framför allt aktivt jobbat på att lära mig mer om ekonomi och pension. Och sett till att sätta mig i förarsätet för hur och vad jag vill med resten av mitt liv.

Vi blir allt äldre

Vi lever allt längre i Sverige och kommer därmed också att ha allt fler år som pensionärer. Det kostar på för det allmänna pensionssystemet och riksdagen har enats om att successivt höja åldern för när det är möjligt att börja plocka ut allmän pension. Riktålder ska införas baserat på vår ökade medellivslängd, och från 2026 kommer det troligtvis vara 67 år som gäller för allmän pension.

Hur länge man har rätt att jobba kvar, dvs om man är arbetstagare, har också ändrats. Nytt, enligt lagen om anställningsskydd (LAS), är rätten att arbeta fram till 68 års ålder. Höjningen genomförs i två steg:

• Från 67 till 68 år den 1 januari 2020
• från 68 till 69 år den 1 januari 2023. 

Pensionen består idag av tre delar och brukar visas som en pyramid:

• basen längst ner utgörs av den allmänna pensionen
• nästa steg är tjänstepensionen
• toppen är det privata sparandet

I pyramiden utgörs alltid den största delen i ens framtida pension av den allmänna pensionen, det tror jag på sikt kommer att förändras i och med att vi lever längre. Istället tror jag att tjänstepensionen kommer att utgöra en större del av den framtida pensionen än den allmänna för ganska många.

I Sverige har idag 9 av 10 personer tjänstepension. Prognosen är att vi kommer få ut mellan 50-60% av tidigare lön i pension om man jobbar till 65 år.

Jag ser en stor skillnad mellan mig, som har jobbat inom privata näringslivet hela mitt liv, och mannen som hela tiden jobbat inom statlig eller kommunal verksamhet och hur mycket vi hittills har fått avsatt till våra tjänstepensioner.

Min privata tjänstepension är redan större än den allmänna pensionen medan mannens tjänstepension bara är en tredjedel av den allmänna än så länge. Vi kan ju jämföra med varandra och se en skillnad.

En positiv sak är kommun och landsting betalar in tjänstepension till 67 års ålder, om du fortsätter att arbeta efter 65 år. För privata kollektivanslutna bolag gäller att de betalar till 65 år, även om du fortsätter att arbeta fram till 67 år eller längre.

Det är viktigt att inse att man kommer behöva komplettera med och planera för ett privat sparande och börja tidigt. Men utan information eller utbildning är det få som gör. Jag tror tyvärr att det kommer att bli ett tråkigt uppvaknande för en del om man inte tar tag i sin pension i tid.

Jag gjorde ett räkne exemplet på Rikatillsammans ränta på ränta kalkyl: 

Om en 23-åring inser vikten av att sätta av 500 kr/mån kommer det att göra stor skillnad 40 år längre fram, lagom till pensionen:

• Spara 500kr/mån
• Ränta: 8%
• Spartid: 40 år
• Startbelopp: 1000kr
• Ingen årlig höjning: 0%
• Då har 23-åringen ett intjänat belopp på 1,7 milj som 63-åring.
• Med bara 1% höjning per år, är beloppet nästan 1,9 milj.

Jag önskar att vi hade sparat så mycket från 23 år.  Men jag började faktiskt spara till pension som 23-åring men då bara 100 kr/mån. Det var i alla fall bättre än inget.

Börjar man tidigt räcker det med att spara 500 kr/mån, just för att lite gör så mycket över tid. När man har möjlighet att öka beloppet, är det att rekommendera.

Men utan kunskap är det i princip omöjligt att tänka så långt framåt. Därför tycker jag att vi ska ha mer utbildning på ett tidigt stadium, även sett ur ett rättviseperspektiv.

Jag pratar en hel del pension med mina barn redan nu, så dem kommer att klara sig, men jag tror tyvärr att jag är ett undantag på den punkten.

Den komplexa tjänstepensionen

I och med att vi troligtvis jobbat på har flera olika ställen under vårt arbetsliv och därmed har tjänstepension från flera håll, och att det dessutom finns olika varianter av tjänstepension är det rätt svårt att skaffa sig en bra överblick på vad man faktiskt kommer att få i pension. Minpension.se är en stor hjälp, men förklarar inte alla olika varianter och egna val som man behöver göra eller tänka på.

Det är olika procentsatser som avsätts till tjänstepensionen beroende på lönenivåer, om arbetsgivaren är statlig, kommunal eller privat, om det finns kollektivavtal eller inte. Oavsett vilken typ av pension man har idag, är det viktigt att sätta sig in i vad som gäller för en själv. Med ett ”jag gör det sen” tänk- som jag hade länge, så försämrar man förutsättningarna att fatta bra beslut som påverkar utfallet för ens framtida jag.

Förmånsbestämd eller premiebestämd tjänstepension

Inom det privata tjänstepensionsparandet finns två olika huvudvarianter:

Förmånsbestämd pension

Här är det lönen de sista åren innan du går i pension som till stor del bestämmer nivån på din pension. Det spelar också roll hur många år du arbetat inom avtalet. Oftast krävs det 30 år för att få ut full pension.

Du får en prognos på hur mycket du får ut i pension, ett belopp och sen betalar arbetsgivaren in för att täcka upp för det beloppet.

Premiebestämd

Det som skiljer här är att arbetsgivaren betalar in en viss % av lönen till din framtida pension. Och du har själv möjlighet att välja hur pengarna ska placeras. Dina val påverkar helt enkelt din framtida pension.

Pensionens storlek beror på hur mycket pengar som satts in och vilken värdeutveckling du har haft på kapitalet.

De typer av tjänstepension som är aktuella för min del är ITP som arbetsgivare med kollektivavtal har:

ITP 2: Förmånsbestämd, som garanterar en viss procent av slutlönen, en fast summa som pension

ITP 1: Premiebestämd

Vilken typ av ITP du har bestäms av året du är född:

• Före 1978 gäller ITP 2
• Efter 1979 gäller ITP 1

För båda gäller att man börjar tjäna in till sin tjänstepension när man fyllt 28 år och gör det fram till 65 år. Det gäller även om du fortsätter att jobba efter 65 år, och även om den nya pensionsåldern nu kommer att höjas.

Om arbetsgivaren tecknat kollektivavtal efter 2005, kan arbetsgivaren välja om man vill följa ITP 1 eller ITP 2.

För ITP 2 sätts ytterligare 2% av lönen av till ITPK, som är en kompletterande ålderspension. För den går det att göra egna placeringsval eftersom den är premiebestämd.                  

För ITP 2 har jag Alecta och för ITPK Collectum, där jag har valt det bolag som förvaltar pengarna, eftersom det är en premiebestämd del av ITP tjänstepensionen.

10-taggarlösning

Om man har ITP 2 och har en månadslön över 50 000 kr, går det att välja bort ITP 2 och istället välja att placera pengarna själv för en del av pensionen.

Det kallas för en 10-taggarlösning, eftersom det bara gäller för inkomster som är högre än 10 inkomstbasbelopp. Det avser den del av lönen som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp, vilket är en årslön på 501 000 kr 2020.

För beloppet under 41 500 kr fortsätter man att tjäna in ITP 2. Om man väljer att lämna ITP 2, försvinner en del förmåner som finns med i ITP 2, bland annat tjänar man inte längre in familjepension på belopp över 41 500 kr som man gjorde tidigare.

En annan förmån som försvinner vid 10-taggarlösningen är den som finns i ITP 2 och som innebär att även om man väljer att gå i pension vid 62,1 år, betalas premien för ITP 2 och ITPK ändå in fram tills dess att du fyller 65 år- som om du hade fortsatt att jobba.

Om man gjort valet att lämna ITP 2 för en 10-taggarlösning, går det inte heller att välja tillbaka till en ITP 2 lösning hos samma arbetsgivare. Det går först att göra när du byter jobb.

Det går inte heller att välja tillbaka till ITP2 ens om du skulle hamna under 10 inkomstbasbelopp i framtiden och är kvar hos samma arbetsgivare.

Avsättningen till tjänstepensionen

För ITP 2 sätts olika % belopp av för månadslönen beroende på hur stor lönen den är:                                                                                        

Månadslön	Avsättning till Pension i %
Upp till 150 000 kr	32,50%
Upp till 100 000 kr	65%
Upp till 38 000 kr	10%

Till det kommer avsättningen på 2%  till ITPK.

Taket för inbetalning till allmänna pensionen är inkomster upp till 8,07 inkomstbasbelopp, vilket motsvarar en lön på 44 892 kr i månaden eller en årslön på 538 700 kr (år 2020). 

Det är därför kollektivavtalad tjänstepension kompletterar och ger en högre nivå för lönedelar över 7,5 ibb (motsvarar ca 41 500 kr/månad år 2020).

Flexpension

Är en extra avsättning till pensionen från arbetsgivaren som gäller enligt avtal mellan vissa arbetsgivarförbund inom Svenskt Näringsliv och dess motparter. I dagsläget är den kompletterande premien till tjänstepensionen på 0,7% och på sikt ska den höjas till att bli 2%, vilket blir en rejäl slant i slutändan. Man behöver inte göra något särskilt för att få den här extra tjänstepensionen.

Om man som jag har ITP 2, går denna extraavsättning till din premiebestämda ITPK. 

Löneväxling

Om man har nått taket för inbetalningar till den allmänna pensionen, dvs. vid inkomst på mer än 8,07 inkomstbasbelopp, som motsvarar en lön på 44 892 kr i månaden eller en årslön på 538 700 kr (år 2020), kan man fundera på att löneväxla.

När man löneväxlar, väljer man att avstå en del av sin nuvarande bruttolön till ett privat pensionssparande. När sparandet avsätts direkt till ett pensionssparande / pensionsförsäkring är löneskatten lägre än de sociala avgifterna, därför kan din arbetsgivare avsätta mellanskillnad på 5,8%. Då kommer du att få ut mer i pensionssparande än den lön du har avstått från. På sikt är det en riktigt bra extraskjuts för sparandet.

Obs! Viktigt att tänka på är att ens månadslön för 2020 ska vara över 45 000kr efter löneväxlingen. Skälet är att du annars får du minskad inbetalning till din allmänna pension och även riskerar att få en lägre sjuk- och föräldrapenning.

Uttag och utbetalningstid för tjänstepensionen

En viktig sak att göra innan man går i pension är att välja under hur många år tjänstepensionen ska betalas ut på. Det väljer man nämligen själv, vilket inte alla är medvetna om.

Jag tror att standardvalet som är inställt är att tjänstepensionen betalas ut på 5 år, vilket är en väldigt kort tid. Om man inte är medveten om detta, så slutar plötsligt en betydande del av pengarna att komma när du fyllt 70 år. Och då är det bara den allmänna pensionen är kvar att leva på. Det kan bli väldigt knapert ekonomiskt under många år, inte alls det pensionärsliv många föreställer sig. Det skulle jag säga är en åtgärd att se över omgående, antal år tjänstepensionen är inställd på att betalas ut under.

Ingen regel utan undantag förstås. Om man bara har varit hos en arbetsgivare under kort tid som ung, blev just den delen av tjänstepensionen inte så stor och istället för att få någon hundring utbetalt i 20 år, skulle jag välja att ta just den delen av sin tjänstepension på kortare tid.

Alla dessa olika små val, saker att tänka på gör att man behöver ta sig tiden, och hitta ett intresse för att se till att göra det så bra som möjligt för sitt framtida jag.

Privata tjänstepensionsförsäkringar verkar fortsatt vara möjliga att ta ut från 55 års ålder. Kommunala ser ut att följa den nya pensionsåldern på 67 år om jag jämför mitt och min mans besked. Det kan förvisso komma att ändras även på den privata sida, det återstår att se.

Viktigt att komma ihåg!
Om man har börjat plocka ut sin tjänstepension så går det inte att varken stoppa eller ändra beloppet. Innan man går i pension är det därför extra viktigt att kolla upp de olika tjänstepensioner man har och se vilken utbetalningstid det står för varje. Vill man ändra behöver det görs innan första utbetalningen, och då se till att man inte plockar ut alla tjänstepensioner på 5 år.

Efterlevandeskydd

En fråga att ställa sig för tjänstepensionen, är hur länge ska jag fortsätta att ha återbetalningsskydd? Det drar ner pensionen, men ger samtidigt skydd till maken, och ser också till att mina pengar tillkommer honom och barnen om/när jag dör.

Förhoppningsvis börjar man få ihop ett ganska stort kapital i sin tjänstepension om man arbetet 30 år, och då känns efterlevandeskydd extra viktigt.

Om man inte har det, så kommer återstående belopp att tillfalla övriga i samma årsskull som arvsvinster istället för att gå till ens familj.

Försäkringar som ingår i tjänstepensionen

En viktig punkt att tänka till på är ens försäkringsskydd. Oftast är man försäkrad via sin arbetsgivare, men det skyddet försvinner när du går i pension. Många försäkringsbolag försämrar villkoren redan från 55 år och hos vissa upphör det helt när du fyller 65 år.

TGL – tjänstegruppliv

Ger ett skattefritt engångsbelopp vid dödsfall, så länge du är fortsatt anställd, och jobbar minst 16 tim/vecka.

Från 55 år trappas beloppet successivt ner, med 1% per år från maxbeloppet. För min del är maxbeloppet nu 283 000 kr. Mellan 64-69 år är beloppet reducerat till 47 000 kr, så det är en stor skillnad ju äldre man blir.

Det är värt att fundera på och se till att skaffa privat livförsäkring och / eller omställningsförsäkring som komplement.

Sjukpension

Sjukpension – betalas ut vid sjukdom längre än 3 månader.                         

Familjepension

I tjänstepension ITP 2 ingår Familjepension, men bara för de med lön över 41 000 kr.

Om man valt en 10-taggarlösning, ligger den tidigare intjänade familjepensionen i ett sk Fribrev:

Ett fribrev är en försäkring som det inte görs några nya premieinbetalningar till. Det kan till exempel vara en tjänstepensionsförsäkring när du slutar på ditt jobb. Din försäkring läggs då i fribrev och din framtida pension bygger på de premier som redan har betalats in och hur försäkringens värde förändras. Du kan inte avstå den här försäkringen då den ligger i ett fribrev. Familjepensionen betalas ut när du dör. Det gäller även om du dör efter att du har gått pension.                            

Sammanfattningsvis är det en hel del att gå igenom för att ta reda på sin kommande pension, men det viktigaste steget är att börja.

Som räkneexemplet visar gäller det att börja spara privat i tid. Samma gäller med att sätta sig in i vad man har, vilka valmöjligheter som finns och vad man själv kan påverka.

Men också fundera på vilket liv man ser framför sig att leva som pensionär, ett aktivt med resor, ett mer stillasittande liv hemma eller i sommarstugan. Det finns alla olika varianter, men det är dumt att begränsa sina valmöjligheter bara för att men hela tiden tänker ”sen”, eller ”någon annan gång”.

Ju mer man lär sig och sätter sig in i sin pension, desto intressantare blir det upplever jag. Istället för att önska att jag satt igång ännu tidigare med detta är jag istället glad att jag nu gjort det. För jag tillhör en minoritet märker jag när jag någon gång tar upp samtalsämnet. Men det gäller ju faktiskt mina pengar, de jag jobbar hårt för, då är det dumt att slarva bort dem på att inte orka nu är min devis.